Påven: Lutheraner och katoliker vandrar tillsammans

På torsdagen tog påven Francidskus emot lutherska pilgrimer rest till Vatikanen från den region i Tyskland där Martin Luther verkade. Under ett privat möte med dem talade påven om värdet att mötas 

Påven tackade Gud för att lutheraner och katoliker vandrar tillsammans på vägen från konflikt till gemenskap. Han sa att vi under vandringen stöter på både smärta och glädje. Smärta för att vi har skilts åt, men glädje över det broderskap som återfunnits. 

Aposteln Paulus säger oss att vi genom dopet är en enda Kristi kropp och därför tillhör vi varandra och när en lider lider alla och när en gläds gläds alla. (jfr 1 Kor 12:12-26). Påven sa att tros öppna frågopr som splittrar oss är vi redan enade, och det som enar oss är mycket mer än det som skiljer oss åt:

”I slutet av denna månad, om Gud vill, åker jag till Lund i Sverige för att tillsammans med  Lutherska världsförbundet  efter hundratals år minnas början på Luthers reform och tacka Herren för 50 års officiell dialog mellan lutheraner och katoliker. Det väsentligaste med denna minnesceremoni är att vända våra blickar mot framtiden för ett gemensamt kristet vittnesbörd i dagens värld, som törstar mycket efter Gud och Hans barmhärtighet. Vittnesbördet, som världen väntar sig av oss, är först och frä,mst att göra Guds barmhärtighet synlig,genom att tjäna de fattigaste, de sjuka och de som har lämnat  sitt land för att söka en bättre framtid för sig och sina kära. När vi står till de mest behövandes tjnst erfar vi enheten – det är Guds barmhärtighet som enar oss.”

Påven uppmuntrade pilgrimerna att vittna om barmhärtigheten och fortsätta att lära känna varandra bättre och be tillsammans och tillsammans hjälpa de behövande och fördomsfritt lita till Kristi evangelium, som förkunnar fred och försoning. Påven avslutade med att rikta sina ord till de unga: Medan teologerna fortsätter dialogen om trosfrågor, bör ni söka efter tillfällen att mötas och lära känna varandra bättre, be tillsammans och erbjuda er att hjälpa alla som är i behov av hjälp. Så går vandringen in i en ny årstid, som med Guds hjälp kan leda till full enhet.