2016-09-01 13:02:00

Påvens på Världsböndagen för vård av skapelsen - 2 nya barmhärtighetsgärningar


Påven Franciskus firade på torsdagen vesper i Peterskyrkan på Världsböndagen för vård av skapelsen som man varje år firar den 1:a september. Dagen instiftades för ett år sedan av påven Franciskus för att uppmärksamma skapelsens brådskande behov av omsorg, av en god ekologi som inte bara handlar om hur människorna behandlar naturen utan även mänskligheten. Dagen förknippades då med publiceringen av påvens encyklika Laudato Si’. Till årets Världsböndagen för vård av skapelsen har påven Franciskus skrivit ett budskap med titeln ”Var barmhärtiga mot vårt gemensamma hem”. I sitt budskap lägger påven till två barmhärtighetsgärningar till den traditionella serien av sju andliga och sju kroppsliga barmhärtighetsgärningar, en andlig och en kroppslig.

Den nya andliga barmhärtighetsgärningen som riktar sig till vård om vårt gemensamma hem, är att ”tacksamt kontemplera Guds skapelse vilket tillåter oss att i varje sak och lära upptäcka det Gud vill skänka oss”. Den kroppsliga barmhärtighetsgärningen för att vårda vårt gemensamma hem är att ”varje dag utföra enkla vardagliga gester som bryter mot våldets, utnyttjandets och själviskhetens logik och som blir tydliga i varje handling som syftar till att bygga en bättre värld".

Världsböndagen för vård av skapelsen är ett ekumeniskt initiativ mellan den grekisk ortodoxa kyrkan och den katolska kyrkan.

I sitt budskap talar påven om de troendes och kyrkornas ansvar att uppmärksamma offentligheten om uppgiften att förvalta och skydda skapelsen, och han påminner om ekumeniska aktiviteter i olika delar av världen, men även gemensamt arbete mellan personer av olika religioner eller icketroende som främjar miljön och visar de fattiga omsorg. ”Vi bör stå enade i att visa barmhärtighet mot jorden som vårt gemensamma hem och vårda den värld vi lever i som en plats för gemenskap där man delar med sig.”

”Gud gav oss en riklig trädgård, men vi har gjort den till en förorenad öken av skräp, ödslighet och smuts. Vi får inte vara likgiltiga inför den biologiska mångfald som gått förlorad och förstörelsen av ekosystemen, som ofta orsakats av vårt bristande  ansvar och själviska beteende. På grund av oss kommer tusentals arter inte längre att prisa Gud genom sin blotta existens, eller förmedla sitt budskap till oss. Vi har ingen rätt till detta.”

Påven varnar för hur klimatförändringar som leder till ”allt svårare torka, översvämningar, bränder och extrema väderförhållanden”, kommer att bidra till en större flyktingkris, där ”de minst ansvariga för klimatförändringarna, är de mest utsatta och redan lider av dess effekter”.

Påven förklarar hur starkt knuten mänskligheten är till hela skapelsen och när vi misshandlar naturen, misshandlar vi samtidigt människorna.

Påven förknippar budskapet i encyklikan Laudato Si’ till Barmhärtighetens Jubelår och uppmanar "till en djup inre omvändelse" en omvändelse ”som får särskilt stöd genom botens sakrament, att bikta sig ofta. ”Låt oss under Jubelåret lära oss att be Gud om hans barmhärtiga förlåtelse för de synder mot skapelsen som vi hittills inte har bekänt och biktat.”

Han uppmanar vidare till samvetsrannsakan och ånger i budskapets tredje stycke, en samvetsrannsakan i vilken vi uttrycker tacksamhet över den kärleksfulla gåva Gud har skänkt oss som sen leder till att vi i vår tur generöst uppoffrar oss och gör goda gärningar, eftersom vi inte är isolerade varelser från resten av skapelsen, utan ingår i en universell gemenskap. 

Påven Franciskus påminner om hur Johannes Paulus II år 2000 ”bad katoliker att gottgöra för tidigare och nuvarande religiös intolerans, som orättvisa mot judar, kvinnor, ursprungsbefolkningar, invandrare, de fattiga och de ofödda”, och han uppmanar alla till att göra detsamma idag.

”Som individer har vi blivit bekväma med vissa livsstilar i en välfärdskultur  som uttryckt i en oordnad önskan att konsumera mer än det vi verkligen är i behov av." Påven säger att först efter en äkta samvetsrannsakan som leder till att vi uppriktigt ångrar den skada vi gör vårt gemensamma hem, kan vi bekänna våra synder mot Skaparen, mot skapelsen och mot våra bröder och systrar. "Den Katolska kyrkans katekes presenterar bikten som den plats där sanningen gör oss fria. Vi vet att Gud är större än vår synd, nåden i försoningens sakrament kommer att hjälpa oss.”

I det fjärde stycket ger påven några konkreta exempel på hur man kan ändra kurs för att respektera skapelsen, samma exempel som han tar upp i Laudato Si’. ”Vi får inte tro att dessa insatser är för små för att förbättra vår värld. Dessutom framkallar de en godhet som uppmuntrar till en livsstil med en förmåga att njuta på djupet befriade från konsumtionens besatthet."

Påven skriver att beskyddet av vårt gemensamma hem kräver en växande global politisk konsensus. I september 2015 antog världens nationer hållbara utvecklingsmål, och i december 2015 godkände de Parisavtalet om klimatförändringar. ”Nu är regeringarna skyldiga att uppfylla de åtaganden de har gjorde, medan även företagen på ett ansvarsfullt sätt måste göra det de kan. Det är upp till medborgarna att insistera på att detta händer, och förespråka ännu mer ambitiösa mål.”

"Vilken sorts värld vill vi lämna till dem som kommer efter oss, till barnen som nu växer upp? "

Påven avslutar årets budskap med en bön, för att inte förlora hoppet inför de stora utmaningarna, en bön som man kan be denna dag, men även varje dag under hela året för: ”Herren överger aldrig sin kärleksfulla plan eller ångrar att ha skapat oss ... han har förenat sig med vår jord, och hans kärlek driver oss att ständigt hitta nya vägar framåt"

"O Gud för de fattiga,

hjälpa oss att rädda de övergivna

och de bortglömda på denna jord,

de som är så värdefulla i dina ögon ...

Kärlekens Gud, visa oss vår plats i världen

som kanaler för din kärlek

för alla varelser på denna jord ".

Barmhärtighetens Gud, förlåt oss

och ge hela vårt gemensamma hem din barmhärtighet.

Lovad vare du!

Amen.”








All the contents on this site are copyrighted ©.