Påven på Marie Himmelsfärds dag "Må kvinnor få möta händer som inte förödmjukar dem"

På en av kyrkoårets största Mariahögtider hade tusentals pilgrimer och troende samlats på Petersplatsen på måndagen för att be den traditionella Mariabönen, Angelus tillsammans med påven Franciskus. Påven gjorde en stark appell mot utnyttjande av kvinnor i människohandel. 

I sin reflektion denna morgon vände påven sig till Lukasevangeliet om hur Jungfru Maria skyndade till sin kusin Elisabet, och betonade hur hon den dagen hade skyndat till en liten stad nära Jerusalem för att möta Elizabet, och hur vi idag firar hennes väg till det himmelska Jerusalem, för att slutligen möta Faderns ansikte och få återse sin son Jesu ansikte. Många gånger under sitt liv hade hon vandrat bergsstigar fram till den sista etappen på den smärtamma vägen till Golgata, i samband med Kristi lidande. Nu ser vi henne nå Guds berg "iklädd solen, med månen under sina fötter, och på huvudet en krona av tolv stjärnor" (Upp 12,1), vi ser henne gå över tröskeln till det himmelska hemlandet.

Hon var den första att tro på Guds Son, och hon är den första att upptas i himlen med kropp och själ. Den första att välkomna Jesus i sina armar när han var ett barn, och den första att tas emot i hans armar för att föras in i Faderns eviga Konungarike. Maria, en ödmjuk och enkel flicka från en avlägsen by i utkanten av riket, tillåts att stå för evigt bredvid Sonens tron. Detta är hur Herren störtar härskarna från deras troner och lyfter upp de ringa (jfr Luk 1, 52).

Marie himmelsfärd är ett mysterium som berör oss alla, vår framtid. Maria går före oss döpta som har bundit sina liv till Jesus, som Maria har bundit sitt liv till honom. Dagens högtid utlovar "nya himlar och en ny jord", med den uppståndne Kristi seger över döden och den ondes slutliga nederlag. Därför är en ödmjuk flicka från Galileens lovsång Magnificat, hela mänsklighetens lovsång, som gläder sig över att se Herren böja sig över alla män och alla kvinnor, alla ödmjuka, och ta dem med sig till himlen.

Idag tänker vi i synnerhet på alla kvinnor som är överväldigade av livets tyngd och våldets drama, kvinnor som är slavar under makthavarnas arrogans, flickor som tvingas in i omänsklig arbete, kvinnor som tvingas kapitulera till kropp och själ inför mäns girighet. Må de så snart som möjligt få börja leva ett liv i fred, rättvisa och kärlek, i väntan på den dag då de äntligen känner sig omfamnas av varsamma händer, som inte förödmjukar dem, utan med ömhet lyfter dem upp mot himlen.

Påven avslutade med att säga att ”nu vänder vi oss med tillförsikt till Maria, himmelens milda drottning och be henne: "Ge oss dagar av frid, vaka över vår vandring, så att vi får se din son, full av glädje i himlen".

Efter Angelus gjorde påven en vädjande appell till Fredens Drottning, och anförtrodde henne de lidande befolkningarna i världen, och alla oskyldiga offer för ihållande konflikter. Hans tankar gick särskilt till befolkningen i norra Kivu i Demokratiska republiken Kongo, som nyligen har drabbats av nya massakrer. "Må Maria väcka längtan efter förståelse och försoning." Sedan hälsade påven till alla som firar Jungfru Marie Himmelsfärd på olika semesterorter, då det i Italien är semestertid. Men även till alla dem som inte är på semester, särskilt de sjuka och de ensamma och alla de som bistår de utsatta i samhället under dessa dagar.

Tack för att ni kom, och snälla, glöm inte att be för mig.