Påven firade mässan för 1050-årsjubiléet av Polens kristnande

Påven firade mässan för 1050-årsjubiléet av Polens kristnande på torsdag förmiddag vid Jasna Góra-helgedomen.

I sin predikan sa påven: Aposteln Paulus talar i Gal 4:4 om Guds stora plan : Men när tiden var inne sände Gud sin son, född av en kvinna” men att världen Han kom till inte var stabil och rik. Världen förtjänade inte Guds ankomst utan det var en Guds nådegåva av kärlek i överflöd.

Han visar sig inte som en strålande sol, utan går in världen mycket enkelt, som ett barn, som det minsta av frön som gror och växer. I motsats till vad vi kanske förväntar oss kommer Guds rike nu som då inte för att väcka uppmärksamhet utan kommer ur det lilla, ur ödmjukheten.

Herren håller inte avståndet utan är nära och konkret. Han är mitt bland oss och tar hand om oss. Att lockas till det stora är tragiskt nog mänskligt, medan  det lilla och vardagliga är gudomligt sa påven.

Gud räddar oss genom att göra sig liten, nära och konkret. Han gör sig liten, mild och ödmjuk i hjärtat. Påven nämner här att enkla men fantastiska personer som Johannes Paulus II och heliga Faustina vittnar om just om detta:Guds kärlek mitt i svåra prövningar.

Gud och Hans rike är nära och Han vill inte inge rädsla eller sitta på en tron i himlen eller finnas i historieböcker utan han vill vara med oss i vardagen och vandra med oss. Påven tackade Gud för att ha vandrat med det polska folket i 1000 år.

Påven sa att Gud är konkret i släkten och familjer och i Vår Fru av Częstochowa som han nu får vörda som pilgrim. I henne finner vi Herrens motsvarighet och hon är det tydligaste tecknet på tidens fullbordan, sa påven.

I Maria beundrar vi den litenhet som Gud älskar. Maria står oss nära i såväl Kana som i Jasna Góra och hon hjälper oss att se vad som saknas för att leva fullbordat.

Maria var konkret i Kana som mamman som effektivt tar itu med problem. Hon var inte husmor eller huvudperson utan mor och tjänare.

Påven bad om hennes förböner, att tidens fullbordan förnyas även i oss.