Nytt dokument från troskongregationen - förhållandet mellan hierarkin och nya karismor

På tisdagen klockan 12 offentliggjordes ett dokument som Troskongregationen har arbetat fram. Dokumentet heter Iuvenescit Ecclesia - Kyrkan föryngras - och det riktar sig till biskoparna i den katolska kyrkan och fokuserar på "förhållandet mellan hierarkiska och karismatiska gåvor för kyrkans liv och mission".

Att de hierarkiska och karismatiska gåvor är oskiljaktigt essentiella är den centrala punkten Iuvenescit Ecclesia. Dokumentet – som har undertecknats av Troskongregationens prefekt kardinal Ludwig Müller och sekreterare, Msgr.Luis Ladaria, förklarar hur de hierarkiska gåvorna kommer ur ordinationens sakrament; diakonvigningen, prästvigningen och biskopsvigningen, medan de karismatiska gåvorna distribueras fritt av den Helige Ande. Dokumentet bär Pingstdagens datum, den 25 maj 2016 högtid. Det var påven Franciskus som bad kardinal Muller skriva det under den privata audiensen den 14 mars 2016.

Iuvenescit Ecclesia är främst teologiskt, snarare än pastoralt eller praktiskt, när den behandlar förhållandet mellan den kyrkliga institutionen och nya rörelser. Man understryker rörelsernas ”oumbärlig betydelse för liv och kyrkans mission", samtidigt som man uppmanar till "öppenhet, till nödvändiga lydnad till pastorerna, och till att upprätthålla den kyrkliga gemenskapen". Helt kort skulle man kunna säga att kyrkan ser nya katolska rörelser som en stor resurs men att de måste acceptera hierarkins auktoritet och att det kan ta tid för en rörelse att få sitt godkännande från kyrkan. 

Under presskonferensen kl 11.30 i den Heliga Stolens pressrum presenterade kardinal Muller dokumentet, och utgick från titeln Kyrkan föryngras, för att förklara hur utmaningen i varje institution är att förbli sig själv, men att inte åldras, utan förbli ung. Påven Franciskus har ofta betonad nyheten i evangeliet som går bortom personerna och som förnyar strukturerna.

Titeln påminner oss om den Helige Andens förmåga att föryngra kyrkan och, tillsammans med den, alla människor, relationer och platser som accepterar och tar emot honom. Uppkomsten av många nya grupper, föreningar och kyrkliga rörelser, liksom många gudsvigda, efter det Andra Vatikankonciliet, bekräftar orden i Lumen Gentium: Med evangeliets kraft föryngras kyrkan kontinuerligt, den förnyar och leder henne till den perfekta föreningen med sin make" (Lumen Gentium, 4).

Framför allt har vi observerat att "kyrkan inte växer genom proselytism utan utan genom attraktion" (IE, 2). Nu är tiden kommen i dessa rörelser för "kyrkliga mognad" (IE, 2), sa kardinal Muller men betonade att naturligtvis har kyrkans långa historia alltid kantats av nya ordnar och karismor som föds, men att efter konciliet har vi bevittnat en oväntad och explosiv blomstring.

Denna text, får nu i sitt slutliga utseende efter många år av revision. Studien inleddes år 2000 – och avsåg så att ge några grundläggande riktlinjer. Framför allt verkar det vara nödvändigt att erbjuda pastorerna och det troende lekfolket, en reflektion över förhållandet mellan de karismatiska gåvorna och de hierarkiska. Syftet med Iuvenescit Ecclesia är alltså att upptäcka "de teologiska och kyrkliga elementen som kan underlätta ett ordnat deltagande och en gemenskap med hela kyrkan mission; och att uppmuntra bortom alla sterila konfrontationer till en ordnad gemenskap, ett ordnat förhållningssätt mellan hierarki och karismor.

Kardinal Muller sticker inte under stol med att det ofta rör sig och komplicerade pastorala och praktiska problem, men att dagens dokument vill fokusera på de grundläggande tologiska kriterierna för att ta itu med dessa frågor och i synnerhet främja en "ny urskiljning av kyrkliga grupper" inför deras "kyrkliga erkännande" (IE, 17).

Inspiration till detta finner Iuvenescit Ecclesia i det Andra Vatikankonciliets dokument Lumen gentium, n. 4, där vi läser att ”Anden bor i kyrkan och i de kristtrognas hjärtan som i ett tempel, han leder kyrkan fram till hela sanningen och enar henne i gemenskap och tjänst, och med olika hierarkiska och karismatiska gåvor.”

Kardinal Muller sa att det viktigaste i dokumentet är "utan tvekan uttalandet om co-väsentlighet mellan hierarkiska och karismatiska gåvor - båda dimensionerna härstammar från samma Helige Ande för samma Kristi kropp, båda bidrar till att göra Kristi mysterium och frälsande verk närvarande  i världen."