Påven till WFP "Varför smugglas det vapen medan föda stoppas i tullarna?"

På måndagsmorgonen gjorde påven Franciskus ett besök till FN:s World Food Programe, WFP, då han hade blivit inbjuden att inviga årsmötet för Världslivsmedelsprogrammet 2016. Vid mötet fanns representanter för olika regeringar som arbetar för att främja konkreta initiativ i kampen mot hunger.

I sitt långa tal fördömde påven Franciskus två förhållningssätt vad gäller den tragedi som hungern i världen är: att naturalisera och att byråkratisera hunger.

"Paradoxen i vår sammanlänkade värld med snabba kommunikationer, är att man blir som avtrubbad inför tragiska situationer. Ett informationsöverflöd leder gradvis till  "naturaliseringen" av den extrema fattigdomen”, sa påven. ”man blir som immun mot andras tragedier, och ser dem som något "naturligt". På bilderna som når oss ser vi smärtan, men vi rör inte vid den. Vi måste inte trösta.”

”Det vi måste göra är att ”av-neutralisera” fattigdomen. Reflektioner och ändlösa diskussioner räcker inte. Det handlar inte om statistik, utan om verklighet, av den enda anledning att fattigdom har ett ansikte - ett barns ansikte, en familj, personer, unga och gamla.”

”Vi kan inte "naturalisera" det faktum att så många människor svälter”, sa påven och tog upp föda som kastas bort, överdriven konsumtion och användning av mat för andra ändamål.

”Låt oss vara tydliga. Matbrist är inte något naturligt. Det faktum att så många människor idag lider av detta gissel beror på en självisk och en felaktig fördelning av jordens resurser, till och av att föda behandlas som en handelsvara. Jorden som är misshandlad och utnyttjad fortsätter att erbjuda oss det bästa av sig själv. Men vi vänder på denna gåva till alla, till ett privilegium för ett fåtal utvalda. Vi har vant oss vid överflöd och slöseri med mat. Vi ser inte värdet av födan och vi blundar för att mat som kastas bort i viss mening är stulen från de svältandes bord.”

Därför måste vi av-neutralisera och av-byråkratisera fattigdomen, och se att det rör sig om verkliga människor som knackar på vår dörr idag. Utan ansikten och berättelser, blir människoliven statistik och vi riskerar att byråkratisera andras lidanden.

Påven fördömde det faktum att utvecklingsprojekt stoppas av obegripliga politiska beslut, skeva ideologiska visioner och ogenomträngliga tullmurar. ”Hur kommer det sig att vapen kan smugglas fritt utan problem men inte föda?” påpekade påven och varnade för att låta sitt medvetande bli bedövat, och okänsligt inför situationen.

Påven sa att världen behöver riktiga hjältar som öppnar kanaler, bygger broar och gör procedurerna snabbare med fokus på de lidandes ansikten. Detta måste vara det internationella samfundets mål, och han uppmuntrade WFP att fortsätta sina ansträngningar, att utrota hunger genom en bättre fördelning av mänskliga och materiella resurser, och stärka de lokala samhällena. ”Låt inte problemen avskräcka er. Tro på vad ni gör och gör det med entusiasm. Så växer generositetens frö och bär riklig frukt.”

Avslutningsvis försäkrade påven Franciskus om den katolska kyrkans vilja att samarbeta med alla initiativ som försvarar och skyddar den mänskliga värdigheten, särskilt för dem vars rättigheter kränks.

”Ett folk visar vad det är värt genom sin förmåga att besvara sina bröders och systrars hunger och törst”, sa påven och bad om Guds välsignelse över de samlades arbete.