Påven till Livsakademin "Etiska normer räcker inte utan det visa hjärtats dygder"

På torsdagen tog påven Franciskus emot deltagarna vid den Påvliga Livsakademins årsmöte, som pågår i Vatikanen i dessa dagar. 

Påven höll ett tal i vilket han ville understryka vikten av dygder, i en värld där främjandet av människan kantas av egoism och ekonomiska intressen. För att vara god räcker det inte med att man tillämpar etisk kunskap, sa påven. I dygderna får Guds visdom och plan sitt uttryck i mänsklig handling och tanke.

Påven Franciskus förklarade hur detta är ett ”viktigt budskap till den samtida kulturen: det goda som man gör är inte ett resultat av beräkningar eller strategier, inte heller är det varken en genetiskt eller beror på sociala villkor – det goda man gör är resultatet av ett gott villigt hjärta, resultatet av det fria valet som tenderar mot det som är sant och gott. Vetenskap och teknik räcker inte - för att göra gott krävs hjärtats visdom.”

Påven beskrev sedan hur detta är tydligt i Bibeln. Människans goda eller dåliga avsikter föds i hjärtat. Enligt Bibeln är hjärtat inte bara känslornas säte, utan det är även säte för de andliga anlagen, förnuftet och viljan, för beslutet och sättet att tänka och handla på. Visdomen i våra val finns i hjärtat. I hjärtat föds de goda och även de onda gärningar, när sanningen och den Helige Anden avvisas. Hjärtat, är kort sagt, syntesen av mänskligheten formad av Guds egna händer. Gud häller sin egen visdom i människans hjärta.”

”Men den gudomliga visdomens avtryck i människan är inte något som vår tids kultur erkänner”, fortsatte påven. ”Den mänskliga naturen reduceras till endast materia. Vår mänsklighet, är dock så unik och värdefull i Guds ögon, att den är den första naturen att värna om: Vi måste ge den frihetens rena luft, sanningens livgivande vatten, och skydda den från egoismens och lögnernas gifter. Om vi gör det kan en mängd dygder blomma i vår mänsklighet.”

Påven beskrev dygden som det mest autentiska uttrycket på människans förmåga att, med Guds hjälp, göra gott: ”Dygd är inte en vana, det är inte en känsla eller en färdighet som man når genom repetition, ännu mindre rör det sig om en biokemisk mekanism - dygden är det högsta uttrycket för människans frihet. Dygden är det bästa som det mänskliga hjärtat kan erbjuda.”

”När hjärtat vänder sig bort från det goda och från sanningen”, fortsatte påven, ”uppstår många faror och man förlorar orienteringen, vilket leder till att man kallar det onda för gott och det goda för ont; dygderna går förlorade, och ersätts med dåliga vanor och synder. Därpå följer moraliskt fall och en växande existentiell ångest.”

Påven varnade för konsekvenserna av ett korrupt hjärta i samhällslivet, och han sa att när skadan är skedd kan varken sociala eller politiska reformer återomvandla hjärtat, utan endast Gud själv, som försäkrar om sin nåd till dem som söker honom. Det räcker därför inte med etiska normer som föreskriver att människorna respekteras. Om de som arbetar med att hjälpa människor i livets svaga skeden, tillämpar etiken men lider av bristande medmänsklighet och dygdernas frånvaro, kan varken den vetenskapliga kunskapen eller de tekniska redskapen, verka för den svaga personens intresse.

Därför sa påven avslutningsvis att man aldrig får försumma att kombinera vetenskap och teknik med mänsklighet, vilket måste främjas på utbildningsnivån och på sjukhusen, så att hjärtats förmåga att urskilja, välja och fatta goda beslut når den mognad som krävs för att ta hand om mänskligt liv, och att genuin medkänsla och andra dygder får sitt rätta utrymme.

Som så ofta tillade påven några tankar utanför sitt nedskrivna tal och han sa att den samtida kulturen ofta faller offer för en moralisk osäkerhet, som försvårar att på ett effektivt sätt försvara livet. Ibland presenteras dygder som egentligen är täckmantlar för stora synder. Därav behovet av att ständigt genom urskiljning odla dygderna i tanke och handling.

”Jag vill upprepa det jag har sagt många gånger tidigare: vi måste vara uppmärksamma på en ny ideologisk kolonisering som tar över det mänskliga tänkandet, även det kristna, och som presenterar sig som en dygd, som en ny modern attityd, men som berövar människorna på frihet. Det rör sig om ideologier som är rädda för verkligheten så som Gud har skapat den.”

”Låt oss tänka och agera i enlighet med Guds hjärta.”