2016-01-23 08:46:00

Påvens årliga tal till den romerska äktenskapsdomstolen


Man får inte blanda ihop Guds plan om familjen, och andra typer av partnerskap.” Det sa påven Franciskus klart och tydligt i sitt tal till den romerska äktenskapsdomstolen, vid deras traditionella möte i början av året, som ägde rum på fredagen. Påven uppmuntrade även till en ny typ av "katekumenat" och uppmanade domstolen till att vara "mycket noga" när de överväger "äktenskapets sakramentala karaktär".

Påvens ord hänvisade inte bara till familjesynoden och till äktenskapsdomstolens arbete utan de var även aktuella pga den heta politiska debatten i Italien de senaste dagarna om samkönade partnerskap. På söndag äger en "Family Day" ordnat i katolsk regi, för att försvara familjen, i samband med detta. 

Påven upprepade en visshet som inte har förändrats:

"Under familjesynoden de senaste två åren, en synod som präglades av en anda av kollegialitet och en djup urskiljning, har kyrkan - bland annat - visat världen att man inte kan blanda ihop Guds plan om familjen, och alla andra typer av partnerskap."

Med detta perspektiv gav påven Franciskus några viktiga aspekter: ”Äktenskapsdomstolen är  samtidigt som den är en familjedomstol en domstol över sanningens sakrala band”. Kyrkans uppgift är att visa '' Guds barmhärtiga kärlek till familjerna, särskilt de som sårats av livets synder och prövningar", och förkunna "den väsentliga sanningen om äktenskapet enligt Guds plan" -  "ja, enligt Guds dröm", sa påven och upprepade sitt eget uttryck. Äktenskapets uppdrag "är att förvalta livet och den ömsesidig och legitima kärleken mellan en man och en kvinna som är kallade att komplettera varandra med en ömsesidigt gåva, inte bara fysisk utan andlig":

"Familjen och kyrkan följer människan på olika områden mot livets slut. Inte bara med de lärdomar som de ger utan även genom själva sin natur som en gemenskap av kärlek och liv. Om man kan kalla familjen för en huskyrka, kan man kalla kyrkan för Guds familj. Den "familjära andan" är en del av kyrkans konstitution. Det är så kristendomen måste upplevas och visa på att vara.”

Påven förklarade att visst finns det många troende som ”inte har en stark tro och vars kärlek inte är  formad, utan som har en svag, försummad och bortglömd tro. Det betyder dock inte att trons kvalitet är ett  nödvändigt villkor för äktenskapet, som enligt kyrkans lära genom tiderna, är giltigt även på naturliga grunder.”

"Bristerna i trosundervisningen, liksom i felen vad gäller äktenskapets enhet, oupplöslighet och sakramentala värdighet fördärvar makars samtycke endast om de är avgörande för viljan (jfr CIC, can. 1099). Just dessa fel som påverkar äktenskapets sakramentala karaktär måste övervägas mycket noga. "

”Detta av den anledningen att dopet fortsätter att ha ett mystiskt inflytande över själen”, förklarar påven. ”även när tron inte verkar ha utvecklats och när den verkar vara psykiskt frånvarande.  Därför är det är inte ovanligt att även om brudens och brudgummens medvetenhet om fullheten i Guds plan, är begränsad vid tidpunkten för bröllopet, kan de i det kommande  familjelivet upptäcka allt som Gud Skapare och Frälsare har satt upp för dem."

Med dessa ord ville påven understryka kyrkans uppgift att förkunna äktenskapet i hela dess väsen - avkomma, det goda för paret, enhet, oupplöslighet och sakramentalitet”…

"Äktenskapet är inte ett ideal för några få, trots de moderna modellerna som är fokuserade på det  efemära och övergående, men en verklighet som i Kristi nåd, kan upplevas av alla döpta troende. Härav det akuta pastorala behovet, som omfattar alla kyrkans strukturer, att ha som gemensamt syfte att bidra med goda förberedelser för äktenskap, i ett slags nytt katekumenat. Detta vill jag understryka, ett slags nytt katekumenat – efterlängtat av många av synodfäderna. 








All the contents on this site are copyrighted ©.