Pater Lombardi förtydligar om Vatileaks 2

Vatikanens presschef, jesuitpater Federico Lombardi kommenterade på måndagen de felaktiga uppgifter som media sprider angående rättegången i Vatikanen. Vi läser:

”Under de senaste veckorna, sedan rättegången mot spridning av konfidentiella dokument, allmänt känd som "Vatileaks 2" har påbörjats, har många observationer och utvärderingar skrivits om rättssystemet i Vatikanstaten och i synnerhet gällande domstolen där denna rättegång pågår. Eftersom många av dessa observationer är olämpliga, eller ibland helt omotiverade, förefaller det lämpligt att erbjuda några överväganden som möjliggör en tydligare bild och en mer rättvis bedömning av situationen.

För det första, även om detta borde vara självklart, är det nödvändigt att påminna om att Vatikanstaten har sin egna rättsordning, helt självständig och separat från den italienska rättsordningen, och att den har sitt eget rättsliga organ och nödvändig lagstiftning när det gäller brottmål.

Inom den senare finns alla rättssäkerhetsgarantier som karakteriserar det mest avancerade samtida rättssystem. I själva verket finns alla grundläggande principer och de genomförts fullt ut: en oberoende och opartisk domstol som tillsatts enligt lag, hypotesen om oskuld, rätten till tekniskt försvar (privat eller på eget initiativ ett juridiskt ombud), och friheten i det rättsliga kollegiet att bilda sig en uppfattning på grundval av bevis i förhören och debatten mellan åklagaren och försvaret, vilket leder till ett domslut som både kan överklagas och ogiltigförklaras.

Alla som deltar, både utredare och domare, får inte rekryteras genom ett offentligt urval bland statens medborgare, såsom normalt sker i andra länder. De väljs bland yrkesverksamma på högsta nivå, med stor erfarenhet och ett erkänt rykte.

I själva verket är de alla professorer på italienska universitet.

Vad gäller advokaterna, anklagar man Vatikanen för att kränka rätten till försvar. Här måste understrykas att Vatikanens lagstiftning, är helt i linje med den processrätt som råder i de flesta länder i hela världen, där det krävs en viss kvalifikation för att ha tillträde till att utöva sitt yrke i domstolarna: det borde därför inte förvåna att en advokat som utöva sitt arbete i Italien inte kan göra det i Vatikanstaten, precis som han eller hon inte skulle kunna göra det i Tyskland eller Frankrike. Argumenterar man motsatsen skulle det innebära att en utländsk advokat skulle kunna göra anspråk på att representera en åtalad i Italien, vilket inte är tillåtet. Detta är inte en begränsning som Vatikanens rättsordning har ålagt, utan snarare ytterligare bekräftelse på Vatikanens självständighet och fullständighet.

Alla advokater är inskrivna i yrkesregistret av jurister med rätt att verka i Vatikanstatens domstol. Privata advokater kan väljas från de yrkesverksamma i detta register. De är kvalificerade advokater, inte bara vad gäller kyrkorätt utan även i de italienska domstolarna, eftersom de alla även är registrerade italienska advokater. Dessutom, har de en andra examen i kanonisk rätt och ytterligare ett diplom efter en treårig specialiserande kurs på den romerska äktenskapsdomstolen. Därför är de professionella som, bortsett från att vara behöriga att utöva i Italien, besitter ytterligare kunskap som gör dem berättigade till praktik i en jurisdiktion där kunskap om den kanoniska rätten är nödvändig.

Dessa är de förutsättningar som krävs för att garantera professionalitet och kompetens hos dem som har anförtrotts att säkerställa ett korrekt genomförande av en rättegång som, av olika skäl, lockar bred uppmärksamhet.