2015-09-25 16:52:00

Påvens tal i FN "Med en konstant vilja löser vi konkret världens problem"


Tidigt på fredagen begav sig påven Franciskus till FN:s högkvarter i New York, inbjuden av generalsekreterare Ban Ki- Moon att tala i samband med att FN håller sin 70:e session, utvecklingstopmötet vid vilket man ska besluta om en ny 15-årsplan för en hållbar utveckling.

Påven Franciskus besök i FN sammanföll därför med att närmare 100-statsmän från världens länder är i New York för att enas om vilken värld de vill ha 2030. Men som påven påminde de när han höll sitt långa tal på spanska: ”Vi har inte råd att skjuta upp någon dagordning till framtiden”.

Det var den femte gången en påve talade i FN i New York, första gången var Paulus VI som höll ett historiskt tal för 50 år sedan, den 4 oktober 1965. Efter honom talade påven Johannes Paulus II FN två gånger, som nyvald påve 1979, och även år 1995. Benedictus XVI höll ett tal i FN under sin resa till USA år 2008. Sedan 1964 har den Heliga Stolen haft en observatörstats status i FN, och med en ständig observatör i New York, som för stunden är Msgr. Bernardito Auza.

Påven Franciskus sa i början av sitt tal att han var hedrad att fortsätta denna påvarnas tradition, och att han önskade att tala i kontinuitet med sina föregångare, och särskilt med Paulus VI:s ord för 50 år sedan, som mer än någonsin gäller, då han sa: ”Aldrig tidigare har vädjan till människans moraliska samvete varit mer avgörande. … För faran kommer varken från framsteg eller från vetenskapen; om dessa används väl, kan de hjälpa till att lösa ett stort antal av de allvarliga problem som ansätter mänskligheten. …. Den verkliga faran är människan, som är utrustad med kraftfulla redskap, och kan åstadkomma förödelse.” (Tal till Förenta Nationerna den 4 oktober 1965).

Påven uttryckte sin uppskattning till Förenta Nationerna som i dessa dagar firar sitt 70-årsjubileum, och han ”hyllade de män och kvinnor som har tjänat mänskligheten med lojalitet och självuppoffring”, och nämnde här Dag Hammarskjöld. ”FN-tjänstemän som har dödats i samband med humanitära insatser och på uppdrag för att främja fred och försoning.”

Påven Franciskus beskrev FN:s arbete ”som utvecklingen och främjandet av rättigheter, medveten om att rättigheterna är den nödvändig förutsättningen för att kunna uppnå ett universellt broderskap”. Men påven varnade för att ”dagens värld ställer oss inför många falska rättigheter, samtidigt som stora skaror faller offer och utesluts av dålig maktutövning.”

Därför ser påven Franciskus det nödvändigt att ”först och främst återge naturen sin sanna rättighet. … för varje skada som man gör på naturen, är en skada för mänskligheten”.

”Vi kristna tror att universum är frukten av en Skapares kärleksfulla plan, som tillåter människan att använda skapelsen respektfullt till gagn för hennes medmänniskor, och i Skaparens ära; människan har inte rätt att missbruka den, än mindre att förstöra den.”

Precis som påven sa i kongressen dagen innan påminde han här om att klimatfrågan är kopplad till fattigdomsfrågan, två sammankopplade svårbromsade processer som beror på en självisk och gränslös maktlystnad och vilja till materiellt välstånd och som leder både till missbruk av naturresurser och uteslutandet av de mest svaga och missgynnade.”

Men hänvisning till detta underströk påven Franciskus ansvaret som världens länder nu står inför när man ska anta en agenda för en hållbar utveckling för de kommande 15 åren. Påven sa att han även hoppas på ”att Pariskonferensen om klimatförändringar ska säkra grundläggande och effektiva överenskommelser.”

”Den klassiska definitionen på rättvisa har som grund en konstant och evig vilja, sa påven. Vår värld ber alla regeringschefer att ha en vilja som är effektiv, praktisk och konstant, med konkreta och omedelbara åtgärder för att bevara och förbättra miljön och så stoppa den sociala och ekonomiska utslagningen, med konsekvenser som människohandel, organhandel, slavarbete, prostitution narkotikahandel terrorism och organiserad internationell brottslighet.”

”Vi måste undvika varje frestelse att skriva deklarationer för att mildra våra samveten. Våra institutioner måste vara effektiva i kampen mot alla dessa gissel”, sa påven och varnade för byråkrati listor på förslag, mål och statistiska indikatorer. Teoretiska förslag löser inte utmaningarna.”

Påven sa att ”regeringarna måste göra allt för att garantera medborgarna de andliga och materiella resurser som krävs för att leva ett värdigt liv och skapa och försörja en familj, den primära cellen i samhället”, och han beskrev tre materiella minimum: hem, arbete och mark; och tre andliga minimum: andlig frihet, vilket inkluderar religionsfriheten, rätten till utbildning och andra medborgerliga rättigheter.”

”Dessa pelare i en integrerad mänsklig utveckling har en gemensam grund, som är rätten till liv och, mer generellt, vad vi skulle kunna kalla rätten till förekomsten av den mänskliga naturen.”

”Följaktligen är försvaret av miljön och kampen mot utslagningen är en moralisk lag inskriven i den mänskliga naturen själv, en lag som omfattar den naturliga skillnaden mellan man och kvinna (jfr Laudato Si ", 155), och absolut respekt för livet i alla dess stadier och dimensioner (jfr ibid., 123, 136).”

Påven sa vidare att ”krig är en negationen av alla rättigheter och en dramatisk attack på miljön”, och han påminde om sina återkommande appeller om den smärtsamma situationen i Mellanöstern, Nordafrika och andra afrikanska länder, liksom Ukraina.

Påven varnade för att maskera FN:s stadgan med falska avsikter, för då öppnas som en Pandoras ask med okontrollerbara krafter som allvarligt skadar befolkningar, kulturer och miljön", och han tillade att: ”Det finns ett akut behov av att arbeta för en värld fri från kärnvapen, där icke-spridningsavtalet tillämpas, i bokstav och anda, med ett totalförbud mot dessa vapen som mål.”

Förutom krig nämnde påven Franciskus en annan konflikt som medför miljontals människooffer – narkotikahandeln. Han kallade den ”ett krig som samhället tar för givet och bekämpar dåligt. Med narkotikahandeln kommer i naturlig följd människohandeln, penningtvätt, vapenhandel, utnyttjande av barn och andra former av korruption. En korruption som har trängt så långt in i det sociala, politiska, militära, konstnärliga och religiösa livet, så att det har gett upphov till en parallell struktur, som hotar trovärdigheten för våra institutioner.”

Påven avslutade med att försäkra om den katolska kyrkans stöd och hans ”böner för att FN och dess medlemsländer ska tjäna mänskligheten, en tjänst som respekterar skillnader och stärker det gemensamma bästa, för varje folk och varje individ.”

”Må den Allsmäktige välsigna er med fred och välstånd! Tack.”

 

 








All the contents on this site are copyrighted ©.