2015-09-22 13:13:00

Påvens mässa i Santiago "Kubas mödrar höll tappert tron levande"


Klockan 8 på tisdagsmorgonen firade påven Franciskus sin tredje och sista mässa i Kuba, i staden Santiagos Mariasanktuarium Virgen de la Caridad del Cobre. Sanktuariet är inte stort och det största antalet mässdeltagare följde mässan på skärmar framför helgedomen. Mässans evangelietext var tagen ur Lukas berättelse om Maria som skyndar för att besöka sin kusin Elisabet.

Påven kallade Maria den första lärjungen, den första som Herren besökte, och ”berättade att hon skulle bli Frälsarens Moder”, och han fokuserade på hur evangeliet berättar vad som händer när Herren besöker oss.

”Han kallar oss ur vårt hus. Guds närvaro i våra liv lämnar oss aldrig bekväma, den manar oss att röra på oss. Vi besöks så att vi ska besöka andra; vi bemöts för att bemöta andra; vi får kärlek för att ge kärlek.”

”Maria har alltid varit en kvinnan som besöker män och kvinnor, barn, äldre och unga. Sedan den första dagen karaktäriserar detta henne. Hon besöker och följer många folk, hon har vakat över deras kamp att försvara sina barns rättigheter. Hon slutar inte att föra sin Son, Livets Ord till oss.”

”Hennes moderliga närvaro finns också i detta land. Kuba föddes och växte, i hängivenhet till Barmhärtighetens Moder. Biskoparna i landet skrev att ”hon har på ett speciellt och unikt sätt format den kubanska själen”, när de för hundra år sedan bad påven Benedictus XV förklara Virgen de la Caridad del Cobre Kubas skyddshelgon. De skrev att "varken prövningar eller fattigdom har någonsin kunnat krossa tron ​​och kärleken, tvärtom när döden var nära förestående eller när desperation stod på tröskeln, var Jungfru Maria som en ljusspridare i farornas mörker, som tröstande dagg ...”

För hundra år sedan nämnde biskoparna Kubas mödrar och makor, som särskilt hängivna Barmhärtighetens Jungfru, och denna morgon lovsjöng även påven Franciskus Kubas kvinnor, far- och mormödrar, och mödrar som ”mitt i lidande och försakelser behöll tron levande i det dagliga livet i sina hem. De är levande tecken på Marias besök, deras omsorg, kärlek, tapperhet och tro för att hålla familjens tro levande. De höll en liten springa öppen så att den Helige Anden kunde fortsätta vägleda detta folk.”

Påven citerade sin apostoliska uppmaning ”Evangelii Gaudium” och använde sig av ordet revolutionär, på ett annat sätt än det vanliga i Kuba: "När vi ser på Maria, fortsätter vi att tro på kärlekens och ömhetens revolutionära karaktär." (Evangelii Gaudium, 288).

”Vi uppmanas att leva Marias omsorgsrevolution. Vår revolution sker genom ömhet, glädje, närhet och medkänsla. Vår tro manar oss att lämna våra hem och gå ut för att möta andra. Vår tro kallar oss att lämna vårt hem, för att besöka de sjuka ochde fängslade. Att glädjas med de som gläds och sörja med de som sörjer. Liksom Maria, vill vi vara en kyrka som tjänar. Liksom Maria, vill vi vara en kyrka som bygger broar, bryter ner murar, och sår försoningens frön.

Påven hänvisade till Cobre, som betyder koppar och sa att ”detta är kyrkans mest värdefulla koppar, vår största rikedom och vårt viktigaste arv: att liksom Maria lämna hemmet för att besöka, och lära oss be med Maria, för hennes bön är full av hågkomst och tacksamhet; det är Guds folks lovsång, på sin pilgrimsfärd genom historien.








All the contents on this site are copyrighted ©.