2015-09-21 11:09:00

Påven Franciskus till Kubas unga "För att hoppet ska leva behövs minnet och mötet"


Påven Franciskus sista möte i Havanna på söndagen var med landets ungdomar. Flera tusen ungdomar tog emot honom när han anlände till kulturcentret Fader Felix Varela, klockan halv sju. Vid den här tiden på året regnar det nästan alltid på eftermiddagarna i Karribien, vilket var fallet även på söndagen. Påven hade förberett ett tal till de unga men efter att han hade lyssnat på deras tankar och funderingar, valde han att lägga talet åt sidan och tala fritt till dem.

Kulturcentret inrättades år 2011 av det lokala ärkestiftet med stöd av det Påvliga Kulturrådet, och erbjuder kurser i teologi, filosofi, sociologi, psykologi och företagsekonomi. Det är en plats där man kan delta i konferenser, konserter, utställningar och filmfestivaler.

Påven talade om drömmar och om värdet i att drömma om framtiden, och han manade till att hålla hoppet vid liv. Han talade också om problemet med ungdomsarbetslösheten och behovet av att skapa en kultur som präglas av möten. Han uppmanade dem att hålla sina hjärtan och sinnen öppna, i stället för att stänga in sig i sig själva.

I texten som påven Franciskus hade förberett gav han ungdomarna tre råd för att hitta hoppets väg. För det första, genom att bevara minnet av vårt andliga och moraliska arv. För det andra, genom att färdas tillsammans med andra och det tredje genom att visa solidaritet, utan vilken, som påven sa, "inget land har en framtid". Nedan valda bitar ur detta tal som trots att det inte hölls, förblir officiella ord till Kubas unga.

”Hoppet är något som är djupt rotat i varje människas hjärta, oberoende av våra konkreta omständigheter och historiska tillstånd. Hoppet är en törst, en strävan, en längtan efter ett uppfyllt liv, en önskan att uppnå stora saker, saker som fyller våra hjärtan och lyfter vår ande till höga verkligheter som sanning, godhet och skönhet, rättvisa och kärlek. Men det innebär även att vi måste ta risker; att inte följa de flyktiga, falska löften om lycka, och omedelbara och själviska njutningar. Detta leder till ett medelmåttigt och självcentrerat liv, som bara fyller hjärtat med sorg och bitterhet. Nej, hoppet är modigt och ser bortom personlig bekvämlighet, till storhet som gör livet vackrare och mer givande.”

Påven kallar besvikelse och apati för frestelser:

”Var försiktiga att inte ge efter för frestelser som att vara besviken - det förlamar intellektet och viljan, eller att vara apatisk, vilket är en radikal form av framtidspessimism. Dessa attityder leder till verklighetsflykt in i falska utopier, eller i självisk isolering och till en cynisk livsinställning som gör oss döva för ropen på rättvisa, sanning och mänsklighet, runt omkring oss och inom oss.”

”För det första byggs hoppet på minne och urskillning. Hoppet finns hos den som vandrar med en riktning. Det rör sig inte om att bara gå för nöjes skull, utan med riktning och mål. Hoppet får även sin näring ur minnet; det ser inte bara till framtiden, utan även till det förflutna och nutiden. För att fortsätta framåt i livet, och för att veta vart vi vill gå, måste vi också veta vilka vi är och varifrån vi kommer. Individer eller folk som inte har något minne och som har raderat sitt förflutna riskerar att förlora sin identitet och sin framtid. Så vi måste komma ihåg vilka vi är, och vilket andligt och moraliskt arv vi förvaltar.”

”Hoppet behöver även urskiljning, för att kunna tolka verkligheten utan rädsla och fördomar. Ideologiska tolkningar är värdelösa; de vanställer verkligheten och orsakar alltid besvikelse och förtvivlan. Urskiljningen bygger på fasta etiska och moraliska kriterier som hjälper oss att se vad som är bra och rätt.”

”Hopp är en väg tillsammans med andra. Ett afrikanskt ordspråk lyder: "Om du vill gå snabbt, gå ensam; om du vill gå långt, gå med andra". Isolering genererar aldrig hopp; men närhet till andra gör det. Möten och dialog kan övervinna konflikter och den steril konfrontationen. När man bygger kulturen är det viktigt att se att olika sätt att tänka på inte är en risk, utan medför rikedom och tillväxt.”

"Denna livets väg som banas av hopp: föds i vår tro på Kristus. Han är vår följeslagare på vägen. Tron på hans närvaro, hans vänskap och kärlek, genomsyrar alla våra förhoppningar och drömmar. Med honom vid vår sida, lär vi oss att urskilja vad som är sant och verkligt, och att vandra tillsammans med andra.”

 

 

 








All the contents on this site are copyrighted ©.