2015-09-17 13:43:00

Hela påvens katekes om Familjen – 23. Arbetet


Efter att ha reflekterat över hur viktig högtiden är i familjelivet, skall vi idag se närmare på vad som kompletterar högtiden, nämligen arbetet. Bägge hör till Guds skaparplan, både högtiden och arbetet.

Man säger ofta att arbetet är nödvändigt för att försörja familjen, för att uppfostra barnen, för att låta familjens medlemmar leva ett värdigt liv. Det bästa man kan säga om en seriös och hederlig människa är att den är arbetsam, en som inte lever på andras bekostnad. I Argentina säger vi: “No vive de arriba”.

Arbetet har tusentals former som också omfattar hushållsarbetet och syftar till det gemensamma bästa. Och var är det man lär sig att arbeta? Först och främst är det i familjen. Familjen fostrar till arbete genom föräldrarnas förebild: pappan och mamman som arbetar för familjens och samhällets bästa.

Evangelierna beskriver den heliga familjen i Nasaret som en arbetsam familj. Jesus själv kallas “snickarens son” (Matt 13:55) eller rentav “snickaren” (Mark 6:3). Paulus förmanar de kristna: “Den som inte vill arbeta får inte heller äta” (2 Thess 3:10).  Aposteln syftar på den falska andligheten hos dem som i själva verket levde på sina bröders och syskons bekostnad “utan ordning” (2 Thess 3:11). Engagemanget i arbetet och för andens liv står inte i någon motsättning till varandra i kristendomen. Det är viktigt att förstå detta. Bön och arbete kan och skall leva tillsammans i harmoni, som den helige Benedictus lär oss. Avsaknad på arbete skadar också anden, så som avsaknad på bön också skadar den praktiska verksamheten.

Det hör till människan att arbeta på något sätt. Det uttrycker hennes värdighet i att vara skapad till Guds avbild. Därför säger man att arbetet är heligt. Och därför är sysselsättningen ett omfattande mänskligt och socialt ansvar, som man inte kan lämna i några få personers händer eller överlämna till en förgudligad marknad. När jobb förloras skadas samhället. Jag blir ledsen när jag ser att det finns människor som inte har arbete, som inte finner något arbete, och som inte har värdigheten i att förtjäna sitt levebröd. Och jag blir glad när jag ser att de styrande gör stora ansträngningar för att skapa sysselsättning för att alla skall ha arbete. Arbetet är heligt, arbete ger en familj värdighet. Vi måste be att arbetet inte skall saknas i familjen.

Arbetet hör alltså till Guds skaparplan liksom högtiden. Första Mosebok beskriver jorden som en trädgård som anförtros åt människans omsorg och arbete (2:8,15): “När Herren Gud gjorde jord och himmel, när ingen buske fanns på marken och ingen ört hade spirat, eftersom Herren Gud inte hade låtit något regn falla på jorden och ingen människa fanns som kunde odla den – men ett flöde vällde fram ur jorden och vattnade marken” (2,4b-6a). Det är inte romantik, det är Guds uppenbarelse, och vi har ansvar för att förstå den och ta den till oss på djupet. Encyklikan Laudato si’, som framställer en allomfattande ekologi, innehåller också detta budskap: jordens skönhet och arbetets värdighet är till för att förenas. De hör ihop. Jorden bli vacker när människan bearbetar den. När arbetet avlägsnar sig från Guds förbund med mannen och kvinnan, när det avlägsnar sig från deras andliga sida, när det kidnappas av profitens logik och föraktar livets relationer, då förorenas allt av själens förnedring: också luften, vattnet, gräset, maten... Samhällslivet korrumperas och vårt habitat skadas. Följderna drabbar främst de fattigaste och de fattigaste familjerna. Den moderna organisationen av arbetet visar ibland upp en farlig tendens att se familjen som en börda, en passiv tyngd för det produktiva arbetet. Men låt oss fråga oss: vilken produktivitet? Och för vem? Den så kallade “intelligenta staden” är säkert full av tjänster och organisation, men den är ofta fienili mot barn och gamla.

Den som gör projekt vill ibland sköta den individuella arbetskraften, foga ihop och använda den eller kasta bort den utifrån vad man tjänar mest på. Familjen är en viktig prövosten. När den kidnappas av arbetets organisation eller rentav hämmar den, då är vi säkra på att det mänskliga samhället har börjat arbeta mot sig självt!

Vår tid ger de kristna familjerna en stor utmaning och ett stort uppdrag: att presentera de grundläggande byggstenarna i Guds skapelse: mannens och kvinnas identitet och förbund, fortplantningen, arbetet som gör jorden och världen beboelig. Förlorar man dessa grundläggande byggstenar är det mycket allvarligt, och i det gemensamma hemmet finns det redan alltför många sprickor! Uppgiften är inte lätt. Ibland kan familjernas föreningar känna sig som David inför Goliat... Men vi vet hur det gick med den utmaningen! Det krävs tro och skicklighet. Må Gud låta oss ta emot hans kall med glädje och hopp i denna svåra stund i historien: kallet att arbeta för att ge värdighet till sig själva och till den egna familjen. 








All the contents on this site are copyrighted ©.