Ärkebiskop Warda i Irak: ”Vi hatas eftersom vi vill förbli kristna”

I helgen publicerade den katolska nyhetsbyrån Fides ett brev från Msgr. Bashar Matti Warda, ärkebiskop av Erbil i Irak där han beskriver de kristnas situation i hans stift. Msgr. Warda var även en av talarna under den amerikanska välgörenhetsorganisationen Knights of Columbus årliga nationella välgörenhetskampanj i förra veckan.

Msgr. Warda skriver:

För den Kaldeiska Kyrkan, och för våra östliga systerkyrkor, är den förföljelse som vi lever under både svår och smärtsam. Vi är alla påverkade personligen både av nöden och av att se vår levande kyrka upplösas framför våra ögon. Den massiva immigration som nu äger rum försvagar min kyrka allt mer. Det är den fruktansvärt sorgliga verkligheten.

Vi präster och biskopar frestas ofta att säga till våra församlingsbor ”Stanna kvar! Håll Kristi närvaro levande i detta mycket speciella land.” Men sanningen är den att jag och mina bröder biskoparna och prästerna inte kan göra något mer än att råda unga mödrar och fäder att noga tänka igenom och att verkligen be innan de fattar ett sådant stort, och kanske farligt, beslut som att stanna.

Kyrkan är oförmögen att erbjuda och säkerställa den grundläggande säkerhet som våra församlingsbor behöver för att må bra. Det är ingen hemlighet att hatet mot minoriteter på vissa platser har växt under se senaste åren. Det är svårt att förstå detta hat. Vi hatas eftersom vi vill förbli kristna. Med andra ord, vi hatas eftersom vi fortsätter att kräva en grundläggande mänsklig rättighet.

Det finns två saker som vi som kyrka kan göra. Det första är att be för alla flyktingar i Irak och i resten av världen. Det andra är att använda de relationer och nätverk som vi har som en del av Kristi Kyrka som en predikstol för att öka medvetenheten om den reella risken gentemot vår överlevnad som ett folk. Jag kan inte upprepa tillräckligt  ofta eller tillräckligt högt proklamera att vårt välbefinnande som en historisk kristen gemenskap inte längre ligger i våra händer. Framtiden kommer att komma, på ett eller annat sätt, och för vår del innebär det att vänta och se vilken sorts hjälp, militärundsättning eller katastrofhjälp, som kommer.

Hittills har över 5 000 familjer lämnat landet sedan sommaren 2014. Några har välkomnats i Europa, USA eller Australien, men många av dessa familjer väntar fortfarande på att det ska bli deras tur. De befinner sig för tillfället i Jordan, Libanon och Turkiet och deras framtid är oviss.

Genom det stöd som vi har tagit emot från generösa människor har vi försökt att mitt under denna kris tillfredsställa de mest grundläggande behoven för dessa flyktingfamiljer på de sätt som vi förmår. Vi har inhyst människor i kyrkoträdgårdar och katekesklassrum, allmänna skolor, tält, halvfärdiga byggnadskonstruktioner och i hus som vi har fått hyra, där vi har fått inkvartera 20-30 personer i varje hus.

När vi förstod att denna kris skulle pågå en lång tid och vintern började närma sig så skyndade vi oss att hyra hus för flyktingarna i olika delar av provinsen Erbil där vi kunde inkvartera 2 000 familjer och ställa upp 1 700 husvagnar. Nu har i alla fall alla våra flyktingar en halvpermanent bostad. Situationen är långt ifrån idealisk, men det är i alla fall en förbättring jämfört med tälten och de halvfärdiga husen som hade varit det bästa som vi kunde erbjuda många familjer.

Vi har även öppnat två vårdcentraler för att erbjuda gratis sjukvård till flyktingarna. Det Heliga Hjärtats Systrar ifrån Indien driver St. Josefs klinik och tillsammans med 12 unga doktorer som arbetar där som volontärer så kan de erbjuda medicinsk vård, särskilt för dem som har kroniska sjukdomar. Kliniken förser även 2 000 patienter med medicin till en kostnad av 370 000 kr varje månad. För närvarande håller vi även på att iordningställa en byggnad som ska kunna fungera som ett mödra- och barnavårdssjukhus. Vi har även öppnat ett traumacenter för att möta behoven hos alla dem som har blivit djupt sårade under krisen.

Baserat på vår övertygelse om att analfabetism och okunnighet är den farligaste fienden som vi står inför i ett långsiktigt perspektiv här i Mellanöstern och med en önskan att läka såren i de troendes hjärtan så arbetatar för att hjälpa våra studenter att fullfölja sina studier.

Ärkebiskop Bashar Warda CSsR