Påven till fångar: jag är en man som "räddas från mina många synder"

 

Påven Franciskus har beskrivit sig själv som "en man som var räddad och ännu räddas från mina många synder", när han besökte en av Latinamerikas mest ökända fängelser.

"Jag kunde inte lämna Bolivia utan att träffa er, utan att dela hoppet och tron som korset ger", sa han till fångarna i Palmasolafängelset i Santa Cruz.

Under den sista etappen av hans 48 timmar långa besök i Bolivia, uppmanade påven till omvändelse och till en konstruktiv relation mellan fångarna och det bredare samhället, som ofta ser med misstänksamt på sådana personer.

"När Jesus blir en del av våra liv, kan vi inte längre förbli fängslade av vårt förflutna", sa påven Franciskus. "I stället börjar vi se till idag, och vi ser det annorlunda, med nytt hopp."

Besöket underströk påvens närhet till de fängslade, som i Latinamerika ofta avtjänar sina straff i överfulla och våldsamma anläggningar.

Palmasola har ett särskilt ökänt rykte, i synnerhet efter en  incident under 2013 då ett gäng beväpnade med improviserade eldkastare dödade 31 fångar och lämnade mer än 30 andra illa brända.

Tre av fångarna berättade för påven Franciskus om sina vedermödor inne i fängelset.

"Jag anser att denna plats är ett Sodom och Gomorra. Det finns ingen kontroll här" sa Leonidas Martinez, som har tillbringat 18 år i Palmasola, sa han till påven Franciskus. "Ingen myndighet gör något för att stoppa missbruket."

Troende kantade en lerig väg upp till fängelset, där familjermedlemmar till fångarna säger att de måste betala för allt på insidan - inklusive mat och sovplatser. Fängelset är för det mesta öppet och myndigheterna har i fängelset inrättat ett antal butiker. Hustrur och barn till vissa av fångarna lever också i fängelset.

Fängelsedepartement rapporterar att 84 procent av fångarna har inte dömts för något brott. Överbefolkade fängelser ligger över 300 procent. Tillgång till rättsliga prövningar är begränsade, och fångarna tvingas betala transportkostnaderna eller ge  bensinpengar för att kunn anärvara på deras domstolsdagar.

”Det är rättslig terrorism", medan de som har pengar betalar för advokater och kommer snabbt ut, sa Analia Parada, som fick representera den kvinnliga fängelsepopulationen, som inkluderade "många gravida kvinnor."

Fängelsetjänstemän investerar motsvarande 87 cent per fånge per dag på mat, och tvingar familjer att försörja och underhålla sina nära och kära på insidan. "Ni kan tänka er vilken typ av mat vi får," sa Andres de Jesus Cespedes, 19 år, till påven och tillade att de flesta har inte dömts, så "ingen vet hur länge de kommer att vara här".

Den bolivianska biskopskonferensens fängelsemission var mycket tydlig i sin bedömning av fängelserna i Bolivia.

"Helige fader, vi måste tala om för er med den profetiska rösten av en engagerad kyrka: det är en skandal för Bolivia," sa ärkebiskopen Jesús Juárez Párraga Sucre, ordförande för Caritas Bolivia och nationell ledare för fängelsemissionen.

"Vi ser i fångarna motsägelsefulla signaler, de är både offer och förövare, som är ett bevis på ett samhälle som producerar fattigdom, ojämlikhet och våld; svaga moraler inom familjen, utbildningen och även inom religioner", sa han. Det påvliga besöket, sa ärkebiskop Juarez, "gör verklig och närvarande Jesu ord: ’jag satt i fängelse och ni besökte mig’."

Påven Franciskus uppmanade världen att visa solidaritet med de fängslade, men han uppmanade också fångarna att visa solidaritet med varandra.

"Att vara fängslad ’instängda’, är inte samma sak som att vara ’utestängd’. Frihetsberövande är en del av en återintegreringsprocess i samhället", sa påven. "Det sätt som ni lever tillsammans på beror till viss del på er. Lidande och berövande kan ge oss själviska hjärtan och leda till konfrontation.” "Var inte rädda för att hjälpa varandra. Djävulen söker rivalitet, division, ligor."

Påven avslutade sitt tal med att be fångarna att be för honom, "eftersom jag också gör mina misstag, och jag måste också göra bot."