Konsistorium 14:e februari: 20 nya kardinaler från 18 olika länder "Påven Franciskus
kriterium är universalitet"
(05.01.2015) Efter söndagens Angelusbön på Petersplatsen meddelade påven Franciskus
att han nu hade valt vilka som ska bli kardinaler under konsistoriet i Vatikanen den
14 februari. Kyrkan får 20 nya kardinaler, 15 med rösträtt i konklaver, och dessa
kommer från 14 olika nationer. Påven sa även att två dagar innan, mellan den12-13,
kommer kardinalerna att samlas i ett konsistorium i Vatikanen angående riktlinjer
för reformen av den romerska kurian.
Man försöker alltid gissa sig till vem
påven ska lämna över den röda birettan, när konsistoriet börjar närma sig, men påven
Franciskus är oförutsägbar och alla prognoser föll, när han läste upp namnen, först
på de som är under 80 år:
- Dominique Mamberti, prefekt för den Apostoliska
Signaturen, den Högsta Domstolen.
- José Manuel Macario do Nascimento Clemente,
patriarken av Lissabon (Portugal).
- Berhaneyesus Demerew Souraphiel, ärkebiskop
av Addis Abeba (Etiopien) och missionar i den helige Vincient de’ Paoli’s orden.
- John Dew, ärkebiskop av Wellington (Nya Zeeland).
- Edoardo Menichelli,
ärkebiskop av Ancona-Osimo (Italien).
- Pierre Nguyen Van Nhon, ärkebiskop
av Hanoi (Vietnam).
- Alberto Suarez Inda, ärkebiskop av Morelia (Mexiko).
- Charles Maung Bo, salesian och ärkebiskop av Yangon (Burma).
- Kriengsak
Kovitvanit, focolarino, ärkebiskop av Bangkok (Thailand).
- Francesco Negro,
ärkebiskop av Agrigento (Italien).
- Daniel Sturla, salesian och ärkebiskop
av Montevideo (Uruguay).
- Ricardo Blázquez Pérez, ärkebiskop av Valladolid
(Spanien).
- José Luis Lacunza Maestrojuan, augustinermunk och biskop i David
(Panama).
- Arlindo Gomes Furtado, biskop i Santiago de Cabo Verde (Kap Verde).
- Soane Patita Paini Mafi, biskop av Tonga (Tongaöarna).
I och med dessa kardinaler
kommer antalet kardinaler som kan välja i en konklav uppgå till 125, vilket är 5 mer
än de 120 som förordningarna tillåter. Men i mars och april kommer antalet sjunka
då kardinalerna Antonio Naguib och Justin F. Rigali fyller 80 år. I september fyller
sedan kardinalerna Velasio De Paolis och Santos Abril y Castelló 80 år och i februari
2016, passerar kardinal Roger M. Mahony åldersgränsen, och antalet kommer då återvända
inom den fastställda gränsen. Denna gräns kan påven dock avstå från att följa vilket
Johannes Paulus II gjorde flera gånger.
Förutom dessa 15 nya kardinaler under
80 år får kyrkan 5 nya äldre kardinaler som påven vill uttrycka sin uppskattning till
genom kardinalstiteln, för deras tjänst i kyrkan och vid den Heliga Stolen:
-
José de Jesús Rodríguez Pimiento, ärkebiskop emeritus i Manizales (Colombia).
-
Luigi De Magistris, pro-penitenzier emeritus (Italien).
- Karl-Joseph Rauber,
tidigare apostolisk nuntie (Tyskland).
- Luis Héctor Villalba, ärkebiskop emeritus
i Tucumán (Argentina).
- Júlio Duarte Langa, pensionerad biskop i Xai-Xai (Moçambique).
Det
är uppenbart, säger Vatikanens presschef pater Lombardi, att påven Franciskus kriterier
för att välja kardinaler är ’universalitet’. Bland de 20 nya kardinalerna finns 18
länder representerade. Inte bara det! Ibland de 14 nationerna som finns representerade
bland de kardinaler med rösträtt har 6 nationer aldrig haft en kardinal tidigare,
som Kap Verde, Tonga eller Myanmar. Han har valt kardinaler i små kyrkliga sammanhang
där kyrkan är minoritet, eller i prövade geografiska områden, som Morelia i Mexico.
Kap Verde "är en av de äldsta afrikanska stiften".
Den romerska kurian får
endast en ny kardinal, Dominique Mamberti, och det är tydligt, säger pater Lombardi
vidare, att påven Franciskus vill begränsa kardinalerna till prefekterna för råd
och kongregationer och några andra viktiga institutioner i kurian, som den Apostoliska
Signaturen. Påven är inte heller knuten till traditionen att vissa städers ärkebiskopar
automatiskt är kardinaler. Vad gäller de äldre kardinalerna är deras utnämndande ett
symboliskt erkännande. Den yngste av de nya kardinalerna är Msgr. Mafi, ärkebiskop
av Tonga, 54 år gammal, medan den äldste är Msgr Pimiento Rodríguez, 96 år gammal.
Påven Franciskus har alltså gått ifrån de traditionella kriterierna både vad
gäller kurian och vissa stift. I Italien, till exempel, fortsätter Turin och Venedig
att vara utan kardinal, medan biskoparna i Ancona och Agrigento nu blir kardinaler.
Den förste var tidigare sekreterare under många år till kardinal Achille Silvestrini.
Den andres stift omfattar även ön Lampedusa, Medelhavsflyktingarnas första mål, dit
påven Franciskus gjorde sin första resa.
Endast två utnämnanden håller sig
till traditionen, Mamberti vid den Apostoliska Signaturen, som just tagit kardinal
Burkes plats, och patriarken av Lissabon.
Mamberti är den enda i kurian som
blir kardinal, vilket dock inte innebär att kurians väljare blir färre efter konsistoriet.
Nu är de 33 av 110, dvs 30 %, efter konsistoriet är de 34 av 125, 27 %.
I Spanien
föll kardinalsvalet på ärkebiskopen av Valladolid, och man kan tro att det är för
att Blázquez Pérez är ordförande i den spanska biskopskonferensen, men i Panama, Uruguay,
Thailand och Myanmar har påven valt att förbise ordförandena i biskopskonferenserna
för att istället utnämna andra till kardinaler.
De flesta av de nya utnämningarna
är biskopar på södra halvklotet. Två i Afrika: Etiopien och Kap Verde. Tre i Asien:
Vietnam, Myanmar och Thailand. Tre i Latinamerika: Mexiko, Uruguay och Panama. Två
i Oceanien: Nya Zeeland och Tonga. Tre av dessa länder kommer alltså att ha en kardinal
för första gången i historien: Kap Verde, Myanmar och Tonga.
Kardinalskollegiet
får två ny salesianer och de blir därmed 5 av de 125 väljarna. Inga jesuiter bland
de nya kardinalerna men däremot en vincentinmissionär, en augustinermunk och biskopar
som är nära vänner till Focolarerörelsen (ärkebiskopen i Bangkok) och Neokatekumenal
vandring (ärkebiskopen av Valladolid).
Sex av de 15 nya kardinalerna under
80 år deltog under familjesynoden i oktober - de från Lissabon, Wellington, Ancona,
Addis Abeba, Valladolid, Tonga. Biskopen från Ancona, msgr. Menichelli på direkt uppmaning
från påven.