(15.12.2014)En franciskan och en präst sitter mittemot varandra med ett schackbräde
emellan sig och koncentrationen och tystnaden är påtaglig. Det är bilden av den andra
upplagan av ’Clericus Chess World Championship’ som är världsmästerskapet i schack
för präster och ordensmän och som hålls i Rom. Världsmästaren är pater Gennaro Cicchese
missionär vid Oblatfäderna och han berättar att tävlingen är öppen för spelare på
olika nivåer och att de kommer från hela världen.
Han berättar att man nyligen
har upptäckt fördelar med att arbeta med psykomotorik på ett jätteschackbräde som
en tvärvetenskaplig metod och att man ser möjligheter att använda spelet inom pedagogik.
Vad gäller kyrkans relation till schackspel har det varit lite si och så, för att
präster och kardinaler har ibland varit så engagerade i att spela så att de glömt
bort sina åtaganden. Samtidigt är det just dem som var de första teoretikerna inom
schack och som skrev de första böckerna om spelet. Pater Cicchese tror att schackspelandet
kan vara ett bra sätt för många präster och ordensfolk att se hur man kan förhålla
sig till andra personer.
Han säger att mission och passion för något inte ligger
långt ifrån varandra och han säger att schackets princip är lite av en upplevelse
av livet självt. Han berättar att världsmästaren Yuri Kasparov säger att livet imiterar
schacket för att det lär oss mycket, som strategi, taktik och därmed möjligheten att
bemöta problemen på nya och annorlunda sätt. Pater Cicchese själv återupptäckte schackspelandet
i en tid av andlig torka och han ser schack som skönhet, konst, logik, engagemang
och nöje. Det gav honom tillbaka viljan att ta itu med livet på ett nytt sätt. Han
citerar den stora mästaren Lasker: ’Livet är en kamp, så man måste kämpa till slutet’.
Påven har bjudit in alla som deltar i mästerskapet till den allmänna audiensen
och Cicchetti och hans medspelare hoppas att de kan locka ungdomar till denna sport
för sinnet. Han berättar att det internationella världsschackförbundets motto är ’Gens
una sumus’, Vi är ett folk, och han tycker att det är det finaste motto som finns
- en sann anda av möteskultur.