"Världen förväntar sig av de som vördar Gud, att de ska vara fredens män och kvinnor"
Påven i interreligiöst möte i Ankara
(28.11.2014) Efter välkomstceremonin i presidentpalatset fortsatte påven Franciskus
första dag i Turkiet, med att han begav sig till dagens andra möte, det interreligiösa
med den muslimska världen. Mötet ägde rum på Diyanet – landets religionsdepartement,
vilket är sunnimuslimernas högsta auktoritet i landet.
Turkiet är en sekulär
stat sedan 1924, men befolkningen är till 98 % muslimer, 68% sunnimuslimer och 30
% shiamuslimer. Sedan Fredsfördraget i Lausanne 1923 har religiösa minoritet i landet
lika rättigheter enligt konstitutionen. Det var ordförande för Diyanet, prof. Mehmet
Gormez, som tog emot påven Franciskus på trappen när han anlände vid femtiden, lokal
tid. Under deras möte deltog internationell media, och påven talade efter ordförandets
välkomsttal.
Påven sa att ett påvligt besök skulle förlora sitt värde om han
inte var öppen för dialog, och han påminde om det möte som påven Benedictus XVI hade
haft med den muslimska världen på samma plats, i november 2006.
”Vänskap trots
skillnader, är möjlig” sa påven, ”och i vårt fall har den inte bara ett värde i sig,
utan är av betydelse i en tid av kris som vår, då situationerna är dramatiska på många
håll i världen.”
Påven beskrev den tragiska situationen i Mellanöstern, som
sår död och förödelse, hunger och fattigdom: ”Alla drabbas av konsekvenserna av konflikten
och den humanitära situationen är beklämmande. Jag tänker på barnen, på de lidande
mödrarna, på de äldre och på de fördrivna flyktingarna. På grund av en extremistisk
grupp fundamentalister, lider hela samhällen omänskligt våld beroende på deras etniska
och religiösa identitet. Våldet äger även rum mot religiösa symboler, monument, byggnader
och kulturarv, som ett försök att radera bort alla spår och varje minne av den andra.”
Påven
påminde om att som religiösa ledare har vi som plikt att rapportera alla överträdelser
mot människans värdighet och rättigheter. Mänskligt liv, som är Gud Skaparens gåva,
är heligt. Därför måste man å det starkaste fördöma våld med religiös motivering.
För den Allsmäktige är livets och fredens Gud! Världen förväntar sig av de som vördar
honom, att de är fredens män och kvinnor, förmögna att leva som bröder och systrar,
trots etniska, religiösa, kulturella eller ideologiska skillnader.”
Påven sa
vidare att förutom att fördömma måste man arbeta gemensamt för att finna lämpliga
lösningar. Eftersom kristna och muslimer förvaltar ovärderliga andliga skatter, bland
vilka gemensamma….. hjälper det oss att tillsammans främja och försvara moraliska
värderingar, fred och frihet i samhället”, sa påven och citerade Johannes Paulus II
tal i Ankara i november 1979.
Det gemensamma erkännandet av människans helighet,
stödjer vår gemensamma medkänsla och solidaritet till de mest lidande” sa påven och
tackade hela det turkiska folket, muslimer och kristna, för vad de gör för att hjälpa
hundratusentals människor som flyr sina länder på grund av konflikter. ”Ett konkret
exempel på hur man kan arbeta tillsammans för att tjäna andra.” Påven uttryckte sin
uppskattning över de goda relationerna mellan DIyanet och det Påvliga Rådet för Interreligiös
Dialog.
Påven Franciskus avslutade med att helt enkelt tacka för att de samlade
ber för honom och försäkrade om att även han ber för dem.