Påven till folkrörelserna "Påven är inte kommunist, kärleken till de fattiga är evangeliets
kärna"
(29.10.2014) Jord, hem, arbete. Dessa är de tre huvudpunkter kring vilka påven Franciskus
reflekterade under sitt långa tal till deltagarna vid det internationella mötet för
folkrörelser, på tisdagsförmiddagen i Vatikanen. Påven betonade behovet av att vitalisera
demokratin, att bekämpa hunger och krig, för att säkerställa allas värdighet, särskilt
de fattigas och de marginaliserades.
Det var ett passionerat tal, som
innehöll både hopp och fördömanden. Ett tal som pga sin längd kan ses som en encyklika
om sociallära. Att påven Franciskus skulle beröras av mötet med folkrörelserna var
inte oväntat. Som biskop i Argentina stöttade han alltid rörelserna "cartoneros" och
"campesinos". Han tog upp en tråd han aldrig hade avslutat, och noterade att folkrörelsernas
solidaritet måste konfrontera de destruktiva effekterna av pengaväldet. Man övervinner
inte ”skandalen med fattigdom genom att främja strategier som gör de fattiga till
ofarliga husdjur”. Jesus skulle kalla dem som reducerade de fattiga till passivitet,
för hycklare."
”Jord, hem, arbete. Det konstiga är att när jag talar
om dessa tre säger någon att det verkar som om påven är kommunist. Men kärleken till
de fattiga är central i evangeliet. Jord, hem, arbete är heliga rättigheter – det
lär kyrkans sociallära oss.
Påven uppmanade bönderna att fortsätta ”kampen
för värdighet på landsbygden”. Han riktade sina tankar till dem som tvingas leva utan
ett hem, och som precis som Jesus, tvingas fly med sina familjer. I dag lever vi i
"enorma städer som stolt och fåfängt visar hur moderna de är”. Städer som erbjuder
"fina platser" för en minoritet, och samtidigt "förnekar tusentals människor, inklusive
barn, ett hem”. Han noterade med bitterhet att "i denna värld av orättvisa, finns
ett överflöd av eufemismer så att en person som lever i misär helt enkelt definieras
som ”hemlös". Påven sa att ”bakom en underdrift ligger det ofta ett brott”.
Sedan
talade han vidare om rätten till arbete:
”Det finns ingen större fattigdom
än den att inte kunna arbeta för sitt dagliga bröd.” Påven påpekade att vad gäller
arbetslösa ungdomar så är det inte en oundviklig situation utan ett resultat av ett
ekonomiskt system som sätter vinningen före människan, av ”en kultur som förkastar
människan som om hon vore en handelsvara".
Påven talade vidare utan papper,
och som i sin encyklika "Evangelii Gaudium" sa han att det är barnen och de gamla
som främst blir lidande, men att nu kasseras även ungdomar där det finns miljontals
arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten är större än 50% i vissa länder. ”Alla har rätt
till ”en värdig lön och till social trygghet”. Han påpekade att gatuförsäljare, gruvarbetare
och bönder inte har arbetsrättigheter och förvägras möjligheten att bilda fackföreningar.
Påven
Franciskus reflekterade även över relationen mellan ekologi och fred, och eftersom
det gäller alla kan man inte lämna över dessa frågor i politikernas händer.
Det
upphackade tredje världskrig som påven ofta kallar de krig och konflikter välden upplever
idag, sa han beror på att "det finns ekonomiska system som måste föra krig för att
överleva”.
Så mycket lidande, så mycket förstörelse, så mycket smärta.
Idag kommer alla från olika delar av jorden, alla människor, alla hjärta och folkrörelser,
och ropar ”Fred: Aldrig mer krig!". ”Ett ekonomiskt system, med fokus på pengar utnyttjar
naturen "för att stödja den snabba konsumtionen" och med detta följer de destruktiva
effekterna som klimatförändringar och avskogning.”
"Varför?” , frågade
sig påven. ”Varför är det så här? Jo, i detta system är människan inte i centrum utan
hon har ersätts med något annat - en avgudakult av pengar. Likgiltigheten har globaliserat
sig". Detta för att vi har glömt bort Gud, som är Fader. Vi har blivit föräldralösa
för att vi har åtsidosatt Gud.”
Påven uppmanade folkrörelsen att ändra
på det här systemet, och bygga upp ”alternativa strukturer". ”Vi måste göra det med
mod, men också med intelligens. Med envishet, men utan fanatism. Med passion, men
utan våld. Vi kristna”, sa han, har saligprisningarna i Matteusevangeliet kapitel
5 som mall.
"Ingen hemlös familj, ingen jordlös bonde, ingen arbetare
utan rättigheter och ingen person utan den värdighet som arbete ger!”, avslutade påven
Franciskus.
Bland deltagarna i Vatikanen fanns Bolivias president, Evo
Morales. Vatikanens presschef meddelade att detta besök inte var organiserat av den
bolivianska staten som ett statsbesök genom diplomatiska kanaler, utan som ett informellt
och privat besök – ”som ett tecken på den katolska kyrkans kärlek och närhet till
det bolivianska folket och som stöd för att förbättra förbindelserna mellan staten
och kyrkan i landet”.