Heliga Stolen till FN: kultur och migrationsfenomenet, ”globaliseringen bör gynna alla"

(28.10.2014) Den Heliga Stolen har sagt till FN att en "central utmaning" för världsutvecklingen är "att se till att globaliseringen gynnar alla", och att det internationella samfundet måste "stärka multilateralismen" för att bidra till att uppnå detta mål.

Heliga Stolens ständiga observatör vid FN, ärkebiskop Bernardito Auza, talade på måndagen till FN: s generalförsamling under mötet om globalisering och ömsesidigt beroende. Han underströk två frågor: kultur som ett uttryck för vår gemensamma mänsklighet och migrationsfenomenet:

”1. Generalsekreterarens rapport om kultur och hållbar utveckling informerar oss om att kultur är en drivande kraft i globaliseringen och ömsesidigt beroende. Kulturturismen står för 40% av världens snabbt växande turismintäkter. Dessutom kan dess betydelse inte bara mätas i ekonomiska termer utan också i immateriella och icke-penningmässiga fördelar: den vidgar våra vyer och fördjupar våra kunskaper om folk och platser; den främjar ömsesidig förståelse mellan nationer; främjar ökad social integrering och förankring; den uppmuntrar till bevarandet av kulturarvet och traditionen; den främjar kreativitet och innovation; den främjar en social statushöjning av innerstäder; den främjar medvetenhet om behovet av att skydda naturliga underverk. Med ett ord, är kulturen ett utmärkt verktyg för att uttrycka och dela vår gemensamma mänsklighet. Det är av avgörande betydelse om det yttersta målet för den ekonomiska aktiviteten och utvecklingen är att mänskligheten ska kunna blomstra.

Således anser min delegation, på grundval av kulturens alla fördelar och värden, att vi inte bör reducera den till marknadsutbytets logik. Å ena sidan följer konjunkturen knapphetens logik, eftersom ökad knapphet kräver större utbud. Å andra sidan, kommer kulturen från överflödets logik. När vi säger kultur, tänker vi på skönhet, och skönhet, i sin metafysiska definition, är inget annat än ett överflöd av vad som är sant och gott. Kultur ska inte privatiseras eller vara exklusivt, utan snarare delas och leda till en dialog med andras kulturer. Ett samhälles kultur är dess gåva till världens gemensamma bästa, för det är ett uttryck för deras mänsklighet, och genom kulturen kan vi inleda en verklig dialog, eftersom det talar till vår gemensamma mänsklighet.

2. En av globaliseringens största utmaningar är migrationen. Medan individer och folk har varit på resande fot sedan urminnes tider, har migrationen verkligen blivit ett fenomen för vår tid, till den grad att endast ett systematiskt och aktivt samarbete mellan stater och internationella organisationer kan ha möjligheten att reglera och hantera migrationsrörelser effektivt. I rapporten från generalsekreteraren om internationell migration och utveckling berättar man om de många utmaningar som migrationsrörelser utgör för stater och det internationella samfundet som helhet. Den Heliga stolen anser att den påverkar alla, inte bara på grund av fenomenets omfattning, men också på grund av de sociala, ekonomiska, politiska, kulturella och religiösa problemen som uppstår.

Den Heliga Stolen vill belysa de särskilt oroande fallen av människohandel och nutida former av slaveri som är kopplade till migrationen. Statistiken visar att upp till 27 miljoner människor lever under slavliknande förhållanden över hela världen, och hotas av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete och förnekande av deras grundläggande rättigheter. Uppskattningsvis två miljoner kvinnor faller offer för sexuell människohandel varje år, och många, inklusive barn, är offer för organhandel. Många fler är de som arbetar under långa timmar på fabriker, får mycket dåligt betalt och är utan socialt och juridiskt beskydd.

Dessa moderna former av slaveri är motsatsen till en globalisering som drivs av mötets kultur och solidaritetens och rättvisans värderingar. Påven Franciskus bekräftar att dessa former av modernt slaveri är ett brott mot mänskligheten och ett öppet, kroppsligt, sår i dagens samhälle.

Min delegation är fullt medveten om migrationens komplexitet, i synnerhet dess juridiska aspekter, eller den massiva påtvingade migrationen eller förflyttningar på grund av konflikter eller katastrofer. Men, utöver alla andra hänsyn som behövs ta, är det nödvändigt att se det mänskliga ansiktet bakom migrationen, att se invandraren som en medmänniska, begåvad med samma människovärde och rättigheter som oss själva. Det är först då som vi kan bemöta migrationens globalisering med solidaritetens och samarbetets globalisering. Dessutom är solidaritet med migranter inte tillräckligt, om den inte åtföljs av ansträngningar för att skapa fred i konfliktdrabbade regioner och en mer rättvis ekonomisk världsordning.

Om globaliseringen har krympt världen till en by, kan vi lika gärna lära oss att bli goda grannar.”