Påven-emeritus Benedictus XVI hyllas i Vatikanen och vid det påvliga universitet ”Urbaniana”

(27.10.2014) Påven Franciskus höll ett tal som tillägnades påven–emeritus på måndagsmorgonen, i samband med avtäckningen av en byst av Benedictus XVI, i den påvliga Vetenskapsakademins huvudbyggnad i Vatikanen. "Benedictus XVI", sa påven Franciskus, "var en stor påve: stor för kraften i hans intellekt, stor för hans betydande bidrag till teologin, stor för hans kärlek till kyrkan och människor, stor för hans dygd och fromhet." Avtäckningen skedde under akademins plenisammanträde mellan 24 och den 28 oktober.

Benedictus XVI har nyligen sagt att en dialog med andra religioner kan inte ersätta spridandet av evangeliet till icke-kristna kulturer och varnade för relativistiska idéer om religiös sanning som är "dödliga för tron". Han sa också att den verkliga motivationen för missionsarbete är inte att öka kyrkans storlek utan att dela glädjen av att lära känna Kristus.

Påven emeritus ord finns att läsa i ett budskap från den 21 oktober, till lärare och studenter vid det påvliga universitet ”Urbaniana” i Rom, som tillhör Kongregationen för Folkens Evangelisering. Ärkebiskop Georg Gänswein, prefekt för det påvliga hushållet och personlig sekreterare till påven emeritus, läste upp budskapet under en ceremoni som invigde universitetets renoverade huvudaula och som tillägnades Benedictus XVI. Talet ingår i ett fåtal offentliga uttalanden, bland annat en intervju och ett publicerat brev till en journalist, från Benedictus XVI sedan han avträdde i februari 2013.

"Den uppståndne Herren instruerade sina apostlar, och genom dem hans lärjungar i alla åldrar, att föra hans ord till jordens ändar och att göra alla folk till lärjungar", skrev Benedictus XVI. "Men gäller det fortfarande? Många inom och utanför kyrkan ställer sig i dag frågan: är missionen fortfarande något för i dag? Vore det inte lämpligare att mötas i dialog mellan religionerna och tjäna världsfredens sak. Motfrågan är: Kan dialog ersätta mission?”

Han fortsatte: "Faktum är att många idag tror att religioner bör respektera varandra och, genom sin dialog, bli en gemensam kraft för freden. Enligt detta sätt att tänka, tar man oftast för givet att olika religioner är varianter av en och samma verklighet. Frågan om sanningen, det som ursprungligen motiverade kristna mer än någon annat, läggs här innanför parenteser. Det antas att den autentiska sanningen om Gud är i sista hand ouppnåligt och att man i bästa fall kan representera det outsägliga med olika symboler. Denna avsägelse från sanningen verkar realistisk och användbar för freden mellan religionerna i världen.” "Det är dock dödligt för tron. I själva verket förlorar tron dess bindande karaktär och dess allvar, allt reduceras till utbytbara symboler, som endast avlägset kan hänvisa till det gudomligas otillgängliga mysterium."

Påven emeritus tillade att vissa religioner, i synnerhet "stamreligioner", "väntar på mötet med Jesus Kristus", men han underströk att detta "möte är alltid ömsesidigt. Kristus väntar på deras historia, deras visdom, deras syn på saker." Detta möte kan också ge nytt liv åt kristendomen, som har tröttnat i sina historiska kärnländer, skrev han.

"Vi förkunnar Jesus Kristus, inte för att skaffa så många medlemmar som möjligt för vår kommunitet, och ännu mindre för att vinna makt. Vi talar om honom, därför att vi känner en skyldighet att förmedla denna glädje som vi har fått motta."