"Om man vill ha fred, arbeta för rättvisa", påven Franciskus saligförklarar Paulus VI

(18.10.2014) På söndag saligförklararde påven Franciskus påven Paulus VI (1963-1978). Han är mest känd för ha bekräftat den katolska kyrkans syn på preventivmedel i "Humanae Vitae" 1968. Paulus VI var på många sätt en banbrytande påve.

Paulus VI var känd för sin uppmaning om en missionerande kyrka som skulle vara öppen för världen och som skulle föra dialog med andra kristna och andra troende och icke-troende. "För oss var Paulus VI det stora ljuset" sa påven Franciskus i en intervju för ”Il Messaggero” i juni i år, med hänvisning till hans år som en ung präst.

Dessutom, precis som påven Franciskus, var Paulus VI en stark förespråkare för kyrkans socialläror och han främjade dessa begrepp som grundstenar i den katolska läran. Han genomförde också ett system med regelbundna biskopsmöten, som kallas synoder, för att främja en mer samarbetsvänlig, horisontell kyrka. Det är ett arv som påven Franciskus byggde vidare på under den här månaden när han sammankallade en familjesynod.

För påven Franciskus är nyckeln till Paulus VI:s pontifikat hans uppmaning om evangelisation, "Evangelii Nuntiandi" från 1975. Påven Franciskus har kallat denna apostoliska uppmaning för "ett pastoralt dokumentet som aldrig har överträffats.”

I detta dokument skriver Paulus VI att kyrkan själv "har ett ständigt behov av att vara evangeliserande" och han skrev att människor idag lyssnar "mer villigt till vittnen än till lärare", därför bör katolska ledare framför allt leva som de lär. "Världen kräver och förväntar sig av oss, enkelhet i vår livsföring, bönens anda, välgörenhet mot alla, särskilt inför de ringa och fattiga, lydnad och ödmjukhet, avskildhet och självuppoffring. Utan detta helighetens märke, kommer våra ord att ha svårt att röra den moderna människans hjärta. Det riskerar att vara fåfängt och sterilt" skrev Paulus VI i en text som liknar påven Franciskus egna formuleringar.

Han valdes till Petri stol 1963 efter Johannes XXIII: s bortgång, mitt under intensiva debatter bland biskopar vid det Andra Vatikankonciliet. När kardinal Giovanni Montini blev påve ärvde han den svåra uppgiften att driva vidare, ledsaga och sedan avsluta konciliet, som stängde sina dörrar 1965. Under de följande åren införde han konciliets förändringar, bland annat en modernisering av liturgin från latin till folkspråk och slutförde en stor omorganisation av den romerska kurian. Han avvisade också den påvliga tiaran och andra tecken på ett monarkiskt påvedöme och främjade budskapet "att påven inte var en kung, utan en biskop, en herde, en tjänare," som den amerikanska katolska biskopskonferensen nyligen uttryckte sig, i en hyllningsartikel.

Det var också Paulus VI som var den ursprungliga "pilgrimspåven", han var den första påven att resa utanför Italien i modern tid. Under sin första resa 1964 träffade Paulus VI den ortodoxa patriarken av Konstantinopel i Jerusalem, och under Paulus VI: s åtta utländska resor besökte han Asien – där en man i Filippinerna försökte hugga honom med en kniv - Afrika och Latinamerika. År 1965, blev Paulus VI den första påven att besöka USA, där han firade en utomhusmässa på Yankee Stadium i New York och talade inför FN: s generalförsamling och fördömde kriget i hans kanske kändaste tal med orden, "Inga fler krig, inga fler krig! Det är fred, fred, som måste styra folkens öde och hela mänskligheten!". "Jamais plus la guerre, jamais plus la guerre! C'est la paix, la paix, qui doit guider le destin des peuples et de toute l'humanité!”

Han efterlyste ekonomisk rättvisa och var lika kraftfull och kontroversiell på detta område. På grund av detta var påven Paulus VI en hjälte inte bara för den unga Pater Jorge Bergoglio utan för många andra präster som skulle komma att bli kyrkoledare. Hans mest berömda citat är "Om man vill ha fred, arbeta för rättvisa."