Familjesynoden går mot sitt slut - tvister i aulan

(15.10.14) Den extraordinära Familjesynoden som pågår i Vatikanen går mot sitt slut, och under ett pressmöte på måndagen redogjorde pater Lombardi om denna avgörande etapp, då dokumentet ’Relatio post disceptationem’ presenterades - en sammanfattning av diskussionerna. Detta är ett av två dokument som denna första synodsfas producerar – ett dokument med riktlinjer över synodens fortsatta arbete och fokus inför det beslutsfattande dokumentet i slutet av nästa år. Men efter denna synod kommer även ett budskap till världens familjer, skriven av en liten synodskommission i vilken även Sveriges biskop Anders Arborelius deltar.

Vi har även fått datumet för nästa års Familjesynod, som ska hållas i Vatikanen, mellan den 4-25 oktober, och som sammanfattar kyrkans ettåriga uppmärksamhet och arbete för en passande pastoralvård i förhållande till familjens utmaningar. Temat nästa år blir: ”Familjens kallelse och mission i kyrkan och i världen”. Eftersom synoden nästa år är ordinär innebär det att den kan vara öppen för ett mer vidgat deltagande av förtroendevalda representanter från olika biskopskonferenser runt om i världen.

Under synoden har synodsfäderna haft 4 minuter på sig att beskriva situationen i de länder de kommer ifrån. Ett stort antal biskopar från Afrika deltar och mycket fokus har varit på problemen där, liksom på de problem som Mellanösterns familjer står inför, och Bortre Asien. Men naturligtvis har den som i den världsliga median beskrivs som synodens enda fråga, kommunion till skilda omgifta, diskuterats. Även om man inte får veta vilken biskop eller kardinal som har sagt vad, vilket kardinal Muller opponerade sig emot, så har man förstått att heta debatter har uppstått omkring frågan. Allt eftersom har mer och mer tid lagts på fria diskussioner, utan skrivna tal.

På måndagen presenterade den ungerske kardinalen Erdö, ’Relatio post disceptationem’ som är ett första utkast av det dokument som ska lämnas över till påven Franciskus senast söndag kväll. På lördag, klockan 13 presentars dokumentet i Vatikanens pressrum. Dokumentet uppmanar till modiga pastorala val i förhållande till frånskilda omgifta.

Kardinal Erdö underströk att det inte rör sig om definitiva beslut eller om lätta perspektiv, utan att alla ska få hjälp att hitta sanningens och barmhärtighetens väg, och fokusera på de positiva värdena som familjerna förvaltar, istället för på deras begränsningar och misstag.

”Om man kan ta emot andlig kommunion, varför då inte den sakramentala?” läser man i dokumentet. Man talar om förenklingen av processen för att ogiltigförklara äktenskap, och en pastoralvård som särskilt belyser barnens behov.

Ingen öppning i dokumentet vad gäller preventivmedel, utan här finns bara utrymme för naturliga metoder, och man uppmanar till att läsa om Humanae Vitae.

Ett kapitel berör frågan om homosexuella, vilket kallas en stor pastoral utmaning för kyrkan. Homosexuella par, kan inte jämföras med äkta makar, utan att ta hänsyn till moraliska dilemman. Frågan vad gäller homosexuella är: Kan vi ge dem broderskap i våra samhällen utan att kompromissa med den katolska läran om äktenskap och familj? Synoden anser oacceptabelt att "internationella institutioner stöder genusideologin och en lagstiftning som garanterar den."

Många var reaktionerna på kardinal Erdös tal, och flera biskopar fann utkastet oacceptabelt, och sa att det inte överensstämmer med debatten. Man belyste hur förutsättningen för att kyrkan ska kunna bemöta de lidande familjernas problem är att hon belyser de trogna familjerna och uppmuntrar och tackar dem för det vittnesmål. Synoden måste även mer tydligt markera äktenskapets oupplöslighet, som något vackert, och undvika att fokusera främst på ofullkomliga familjesituationer.

Man belyser hur undantag, vad gäller kommunion till omgifta, lätt leder till en allmän regel. Man konstaterade även att ordet ”synd" inte används i utkastet, och med Jesu ord varnar man för risken att anamma världens mentalitet.

I förhållande till homosexuella varnar man för att kyrkans positiva inställning kan ge intryck av att kyrkan uppskattar denna läggning. Samma sak gäller samlevand utan äktenskap.

När det gäller den förenklade processen av äktenskapets ogiltigförklarande beskriver man oron att biskopens axlar belastas överdrivet. Man talar även om att mer reflektion bör göras vad gäller polygami, och spridningen av pornografi som en reell risk för familjen.

Slutligen, vill man betona behovet att även tala om abort och surrogatmoderskap.