Påven i Albanien: Översikt över påvens första internationella resa i Europa

(04.09.2014) Att påven Franciskus har valt Albanien som destination för sin första internationella resa i Europa speglar hans pastorala inställning: gå till periferin, hela de lidande. Det skriver Catholic News Service som har gjort en lång översikt av påven Franciskus resa till Albanien den 21 september.

Men hans besök till den fattiga nationen, där muslimerna är i majoritet, kommer också att visa en värld som alltmer slits sönder av sekteristiska stridigheter, ett hoppfullt exempel på muslimer och kristna som lever i harmoni. "Påvens närvaro kommer att säga till folket, ’Se, ni kan arbeta tillsammans’" sa påven till reportrar förra månaden och prisade den albanska regeringens ansträngningar att främja interreligiös samverkan.

"Påven sätter stort värde på detta, han vill visa upp Albanien som ett exempel och uppmuntra landet" sa Fader Gjergj Meta, mediekoordinator för ärkestiftet i Tirana-Durres till CNS. Katoliker utgör endast cirka 16 procent av Albaniens 3 miljoner invånare; cirka 65 procent är muslimer och 20 procent ortodoxa. Men muslimer, ortodoxa kristna och till och med icketroende "ser påven som en karismatisk person som försvarar de svaga och de utan röst", sa fader Meta.

Luigj Mila, generalsekreterare för den albanska biskopskonferensens kommission för rättvisa och fred, sa till CNS att han förväntar sig att ett stort antal muslimer kommer att välkomna påven. Han sa att Albaniens interna harmoni är rotad i människors gemensamma etnicitet och en gemensam historia som har präglats av förföljelse. Allt sedan det ottomanska intrånget under 1300-talet, "har vi varit ockuperade - under så många århundraden har vi hållit ihop för att överleva", sa han. "Vi arbetade alltid tillsammans."

Från och med 1944, försökte den stalinistiska diktatorn Enver Hoxha rengöra landet från all religion och 1967 infördes även en ny konstitutionell lag som förbjöd alla spår av det gudomliga, vilket gjorde Albanien till den första och än så länge enda ateistiska nationen i världen. "Han ville vara Gud för albaner," sa Luigj Mila. Drivna under jord, försökte muslimer, ortodoxa kristna och katoliker skydda sina traditioner. Katolikerna var oproportionerligt förföljda, sa han, eftersom "de hade varnat om farorna med kommunismen."

Nästan alla Albaniens färre än 200 präster fängslades och många dödades. Otaliga lekmän och ordensfolk arresterades, torterades, arkebuserades, skickades till koncentrationsläger och tvångsarbete, medan tusentals kyrkor konfiskerades och revs eller omvandlades till biografer, gym och mötesrum. Även om katolikerna förde sin tro vidare i hemlighet, hade de inga religiösa strukturer eller institutioner kvar efter att den kommunistiska diktaturen till slut upplöstes i början av 1990.

Det är det som gjorde att den helige påven Johannes Paulus II:s besök under 1993 var så viktigt för den nya demokratiska nationen. Albaner såg den polske påven som ett tecken på nytt hopp, "en profet som förde goda nyheter till alla" och som upprätthöll samvetsfrihet och mänsklig värdighet, sa Albert Nikolla till CNS, samordnare i Albanien för den påvliga resan och chef för Caritas Albanien.

Två decennier senare, har Albanien religionsfrihet men fortfarande brottas landet med korruption, brist på infrastruktur och en gammal kod i norr som drabbar tusentals familjer, många av dem katoliker. De kallas "blodsfejder," den traditionella albanska organiserade brottsligheten som sanktionerar mord och hot att döda andra, som hämnd. Landet är också en av de mest fattiga i Europa, med 17 procent arbetslöshet och 14 procent av dess befolkning lever under fattigdomsgränsen, en situation som har sporrat en omfattande emigration. "Folk är fria, men de är inte nöjda", sa fader Meta.

Caritas Albanien försöker fylla luckorna och är "den största välgörenhetsorganisation i landet”, de hjälper över 80,000 människor varje år, sa Albert Nikolla. Påvens eftermiddagsbesök i Tirana till Bethany Centret för att möta barnen som vårdas och omhändertas där, kommer att belysa kyrkans hjälp till de behövande i hela Albanien.

Den största utmaningen för kyrkan i Albanien i dag, sa fader Meta, är att bemöta människors sociala, psykologiska och andliga behov. En-mot-en dialog, att försöka "förstå människor, lyssna på vad de genomgår och se deras hjärtan" måste prioriteras i dessa situationer, sa han. Innan kyrkan kan vara en effektiv troslärare​​, "måste den vara en kraft som helar" sa prästen, i ord som återkallade påven Franciskus beskrivning av kyrkan som ett "fältsjukhus efter en strid."

När Johannes Paulus blev den första påven att resa till Albanien, "var det som den barmhärtige samariten. Det var ett evangeliskt ögonblick", sa fader Meta. Det var "en dramatiskt sårad kyrka och påven var som mannen som sträckte ut sin hand och sa: "Res dig!" Idag har Albanien återigen hamnat i svårigheter - inte på grund av förföljelse, med på grund av postkommunistiska biverkningar som har skapat isolering och social instabilitet.

Påven Franciskus besök infaller på aposteln Matteus festdag, en dag av enorm betydelse för påven personligen, då han som 17-årig pojke starkt upplevde Guds närvaro och nåd den dagen, vilket ledde honom in i det religiösa livet.

Hans biskops- och påvliga motto - "För han såg honom genom barmhärtighetens ögon och valde honom" - är baserad på berättelsen om när Jesus ser Matteus, en syndare och tullindrivare, och säger till honom "Följ mig".

Albert Nikolla sa att han tror att samma vision om apostlaskap ligger bakom påven Franciskus besök. "Precis som när Gud såg på honom, en syndare, är vi ett land som påven har sett", han ser Albanien genom sina barmhärtiga ögon och utpekar stora ting för oss.