"Att tillrättavisa en broder är endast effektivt när man är medveten om att man själv är en syndare" Påvens Angelusreflektion

(08.09.2014) Hur ska jag tillrättavisa en annan kristen när han gör mig orätt? Denna fråga stod i centrum för påven Franciskus reflektion på söndagen då han vid tolvslaget mötte troende på Petersplatsen för att be Angelus tillsammans. I en utförlig förkaring påminde påven om vikten av att vara medveten om att vi alla är syndare i behov av Guds förlåtelse.

”I dagens evangelietext, ur Matteus 18:e kapitel, lär Jesus oss att om en broder begår en synd mot mig ska måste jag först och främst bemöta honom personligen, och förklara att det han sa eller gjorde inte är bra. Och om din bror då inte lyssnar på dig? Då föreslår Jesus ett progressivt ingripande: först att två eller tre andra personer talar med honom för att göra honom medveten om felet han har gjort. Om han trots detta inte accepterar förmaningen, måste man meddela församlingen, och om han inte lyssnar till församlingen måste man låta honom känna på den fraktur som han har orsakat och låt honom uppleva den uteblivna gemenskapen i tron”, sa påven.

Påven förklarade att de olika stegen visar på Herrens uppmaning till oss att anstränga oss i att bemöta dem som har begått misstag så att vi inte förlorar dem. För det första bör man undvika att skvaller far vind för våg – gå och förmana honom ensam (vers 15). Med en försiktig klok ödmjuk attityd, för att inte såra och döda honom med ord. För ord kan döda, det vet ni väl? För om jag kritiserar honom orättvist eller ”gör mos” av honom med mina ord, om jag sprider elaka rykten om honom, då dödar jag hans rykte. Låt oss vara medvetna om detta.”

”Detta sätt att tala med honom i avskildhet, har även som syfte att inte förödmjuka honom i onödan. Om allt blir utrett mellan de två inblandade, är det över där.”

Samma tanke gäller de fotsatta två stegen. Syftet är att hjälpa personen att inse vad han har gjort, och att hans fel inte bara har skadat en, utan alla. Men syftet är även att hjälpa de utsatta att frigöra sig från vrede eller bitterhet, som bara är skadligt: den där hjärtats bitterhet som gör oss ilskna och upprörda och som leder till att vi i vår tur förolämpar och går till angrepp. Det är väldigt tråkigt att höra en kristen förolämpa en annan. Man förolämpar inte varandra. Det är inte kristet. Förstår ni!?”, underströk påven.

Faktum är att inför Gud är vi alla syndare i behov av förlåtelse. Alla. Jesus har sagt att vi inte ska döma. Broderlig tillrättavisning har att göra med den kärlek och gemenskap som måste råda i den kristna gemenskapen, och det är en ömsesidig tjänst vi gör varandra. Att tillrättavisa en broder är en tjänst, men den är effektiv och möjlig bara om man är medveten om att man själv är en syndare också, i behov av Herrens förlåtelse.”

”Samma samvete som gör mig medveten om mina medmänniskors misstag, bör först och främst påminna mig om de fel jag har begått många gånger.”

Påven Franciskus påminde om att det är därför som vi varje gång i början av mässan, bekänner att vi är syndare, och med gester och ord uttrycker vi vårt hjärtas ånger. Vi säger: ”Herre, förbarma dig över mig. Jag är en syndare. Jag bekänner, allsmäktig Gud, mina synder.” Vi säger inte: ”Herre förbarma dig över personen som står här bredvid mig, eller han där, för de är syndare.”

”Nej, ’Förbarma dig över mig.’ Vi är alla syndare i behov av Herrens förlåtelse. Det är den Helige Anden som talar till vår ande och gör oss medvetna om våra synder i ljuset av Jesu Ord. Samma Jesus som inbjuder oss alla, helgon och syndare, att sitta vid hans bord, och som plockar upp oss vid livets olika vägskäl och situationer. (jfr Matt 22,9-10). Det som de inbjudna deltagarna i mässan har gemensamt är två villkor: vi är alla syndare och Gud ger alla sin barmhärtighet. Dessa villkor ger oss rätt inställning till mässan, och vi måste komma ihåg dem då vi beger oss för att tillrättavisa en bror.”

Efter Angelusbönen påminde påven om att kyrkan idag, den 8:e september firar, Jungfru Marias födelsedag. ”Vad gör ni när er mamma fyller år. Ni firar henne. Kom ihåg Jungfru Maria imorgon, hälsa henne och be en ’Ave Maria’ ur hjärtat som en son eller dotter. Kom ihåg detta nu!”

Påven nämnde även det sköra sökandet efter vapenvila i Ukraina, och han sa att befolkningen behöver bistånd för en varaktig fred. Påven bad särskilt även för freden i Lesotho, där biskoparna i landet vädjar om fred, rättvisa och broderskap.

Slutligen bad påven för Röda korsets 30 volontärer som på söndagen begav sig till Dohuk, nära Erbil för att bistå tiotusentals fördrivna irakier. Påven uttryckte sin uppriktiga uppskattning för detta generösa och konkreta bidrag för att hjälpa våra förtryckta bröder och systrar. ”Må Herren välsigna er!”