Starkt fördömande av IS metoder från det påvliga rådet för interreligiös dialog
(13.08.2014) Det Påvliga Rådet för Interreligiös Dialog har gjort ett uttalande angående
jihadisternas illegala framfart och fördömer med en rad punkter deras brottsliga metoder
att grunda en ”islamisk stat”, samtidigt som de uppmamar myndigheter och religiösa
ledare att göra likaså. Uttalandet lyder:
”Hela världen har bevittnat det
som kallas "restaureringen av kalifatet" – vilket avskaffades den 29:e oktober 1923
av Kamal Ataturk, som grundade det moderna Turkiet. Motståndet mot denna "restaurering"
av majoriteten av olika religiösa institutioner och muslimska politiker har inte hindrat
IS jihadisterna att begå och fortsätta att begå avskyvärda brott.
Det
påvliga rådet, tillsammans med alla de engagerade i den interreligiösa dialogen, anhängare
av alla religioner och alla män och kvinnor av god vilja, kan endast entydigt anklaga
och fördöma dessa metoder, som innebär en skam för mänskligheten:
-massaker
på människor endast på grundval av deras religiösa tillhörighet;
-avskyvärd
praxis som halshuggning, korsfästelse och att hänga organ på offentliga platser;
-det
val som kristna och yezidierna tvingas göra mellan att konvertera till islam, betala
en skatt (jizya) eller en påtvingad exil;
-tvångsutvisning av tiotusentals
människor, inklusive barn, äldre, gravida och sjuka;
-kidnappandet av
flickor och kvinnor som tillhör Yezidi och kristna samfund som krigsbyte (sabaya);
- den barbariska metoden av infibulation;
- förstörelse av
kristna och muslimska andakts- och begravningsplatser;
-ockupationen och
vanhelgandet av kyrkor och kloster;
-avlägsnandet av krucifix och andra
kristna religiösa symboler samt de av andra religiösa samfund;
-förstörelse
av ett ovärderligt kristet religiöst och kulturellt arv;
-våld som syftar
till att terrorisera människor för att tvinga dem att ge upp och fly.
Ingen
anledning, och absolut ingen religion, kan motivera en sådan grymhet. Detta är ett
mycket allvarligt brott mot mänskligheten och Gud som är Skaparen, vilket påven Franciskus
ofta har påmint om. Vi får inte glömma, att kristna och muslimer har levt tillsammans
– visserligen med upp-och nedgångar - genom århundradena, och byggt en kultur av fredlig
samexistens och en civilisation som de är stolta över. Dessutom är det på denna grund
som det, under de senaste åren, pågår en fortsatt och intensiv dialog mellan kristna
och muslimer.
Den dramatiska situationen för kristna, Yezidier och andra
religiösa samfund och etniska minoriteter i Irak kräver ett tydligt och modigt ställningstagande
hos religiösa ledare, särskilt muslimer, liksom av dem som arbetar med interreligiös
dialog, och alla människor av god vilja. Alla måste enhälligt och otvetydigt fördöma
dessa brott och fördöma användningen av religionen för att rättfärdiga dem. Vilken
trovärdighet skulle religionerna ha om deras anhängare och deras ledare rättfärdigade
våldet? Vilken trovärdighet skulle den interreligiösa dialogen som vi tålmodigt har
fört under de senaste åren ha?
Vi uppmanar även religiösa ledare att utöva
sitt inflytande på myndigheterna för att få ett slut på dessa brott, för att straffa
dem som begår dem och för att återupprätta rättsstaten i hela landet, och se till
att de som har fördrivit får återvända hem. Samtidigt som de påminner om behovet av
att det mänskliga samhället styrs på etiska grunder, får de religiösa ledarna inte
undvika att betona att det är moraliskt förkastligt att stödja, finansiera och beväpna
terrorismen.
Det Påvliga Rådet för Interreligiös Dialog är tacksamt till
alla dem som redan har höjt sina röster för att fördöma terrorismen, särskilt den
som rättfärdigar terrorismen med sin religion.
Låt oss därför förena våra
röster med påven Franciskus: "Må fridens Gud ge var och en av oss en genuin vilja
till dialog och försoning. Våld besegras aldrig med våld. Våld besegras med fred..."