Påven ber om fred i Mellanöstern

(21.07.2014) Påven Franciskus uttryckte på söndagen sin oro för de kristna i den irakiska staden Mosul och i andra delar av Mellanöstern.

Efter Angelus-bönen på Petersplatsen, vände påven sina tankar till de kristna som nu förföljs i de länder som de har bott i sedan början av kristendomen, och som erbjuder - sa han - ett värdefullt bidrag till samhällets bästa.

"Idag förföljs våra bröder", sa påven, "de är förvisade från sina hem och tvingats fly utan att ens kunna ta med sig sina tillhörigheter".

Han försäkrade dem om sin närhet och ständiga böner, och sa: "Mina kära bröder och systrar som förföljs, jag vet hur mycket ni lider; Jag vet att ni berövas allt. Jag är med er i tron på Honom som erövrade det onda".

Påven vädjade sedan till alla - till de närvarande på Petersplatsen och hela världen - att fortsätta att be för freden överallt där det finns spänningar och konflikter i världen, och han nämnde särskilt Mellanöstern och Ukraina.

"Må fredens Gud", sa påven, "väcka i alla en äkta vilja till dialog och försoning. Våld kan inte lösas med våld. Våldet övervinns med fred!"

Påvens vädjan följde hans reflektioner över söndagens evangelietext innan Angelus-bönen.

Påven talade om mannen som sådde god säd i sin åker medan hans fiende sådde ogräs: ”Han lät dem höra en annan liknelse: ”Med himmelriket är det som när en man hade sått god säd i sin åker. Medan alla låg och sov kom hans fiende och sådde ogräs mitt bland vetet och gick sedan sin väg. När säden växte upp och gick i ax visade sig också ogräset. Då gick tjänarna till sin herre och sade: ’Herre, var det inte god säd du sådde i din åker? Varifrån kommer då ogräset?’ Han svarade: ’Det är en fiende som har varit framme.’ Tjänarna frågade: ’Skall vi alltså gå och rensa bort ogräset?’ – ’Nej’, svarade han, ’då kan ni rycka upp vetet samtidigt som ni rensar bort ogräset. Låt båda växa tills det är dags att skörda. När skördetiden kommer skall jag säga till dem som skall skörda: Rensa först bort ogräset och bind ihop det i knippen att eldas upp. Men vetet skall ni samla i min lada.’”

Denna liknelse, förklarade påven, talar till oss om ondskans problem i världen och det belyser Guds tålamod.

Djävulen, sa han, gror ondska där det finns godhet, han försöker splittra människor, familjer och nationer. Men Gud, fortsatte han, vet hur man väntar. Han ser in i varje persons "fält" med tålamod och barmhärtighet: han ser lorten och det onda mycket bättre än vad vi gör, men han ser också godhetens frön och väntar tålmodigt på skördetiden.

Gud, sa påven, är en tålmodig far som väntar med ett öppet hjärta för att välkomna oss och att förlåta oss. Men, påpekade han, Hans tålamod betyder inte att Han är likgiltig inför ondskan. Man får inte blanda ihop gott och ont. När skördetiden ar inne, kommer Jesus att döma oss alla och skilja de som har sått god säd från de som har sått ogräs. Och, sa påven, vi kommer att dömas med samma måttstock som vi dömde andra; Vi kommer att visas samma barmhärtighet som vi visade mot andra.

Låt oss be Vår Fru, avslutade påven, att hjälpa oss att växa i tålamod och barmhärtighet.