Den Heliga Andens gåvor: 6. Fromhet

(04.06.2014) Lyssna här: Idag tänkte jag tala om en av den Heliga Andens gåvor som ofta blir missförstådd eller ytligt behandlad, fast den rör vid själva kärnan i vår kristna identitet och vårt kristna liv. Jag syftar på fromhetens gåva.

Denna gåva handlar inte bara om att ha medlidande med sin nästa. Den handlar om vår tillhörighet till Gud och vårt djupa band till honom, ett band som ger mening åt hela vårt liv och som håller oss uppe, i gemenskap med honom, också i svåra och mödosamma stunder.

1. Man får inte se detta band till Herren som en plikt eller ett åliggande. Det är ett band som kommer inifrån. Det handlar om en relation som man lever i hjärtat. Detta band är vår vänskap till Gud, som Jesus har gett oss, en vänskap som förändrar vårt liv och fyller oss med entusiasm och glädje. Därför väcker fromhetens gåva främst vår tacksamhet och lovprisning. Detta är skälet till och den djupaste meningen i vår gudtjänst och vår tillbedjan. När den Heliga Anden låter oss uppfatta Herrens närvaro och hela hans kärlek till oss, värmer det vårt hjärta och rör oss helt naturligt till bön och gudtjänstfirande. Fromhet är därför en synonym till äkta religiös ande, barnaskapets förtroendefulla relation till Gud, förmågan att be till honom med den kärlek och enkelhet som finns hos människor med ett ödmjukt hjärta.

2. Om fromhetens gåva låter oss växa i relationen till och gemenskapen med Gud och låter oss leva som hans barn, hjälper den oss samtidigt att rikta denna kärlek också mot andra och se dem som syskon. Då drivs vi av sann fromhet, inte bara av medlidande, gentemot dem vi har omkring oss och möter varje dag. Somliga tror att fromhet handlar om att blunda och se ut som en from helgonbild. I Piemonte säger man på dialekt att se ut som en “mugna quacia”. Detta är inte fromhetens gåva. Fromhetens gåva är att verkligen kunna glädjas med den som är glad, gråta med den som är ledsen, vara nära den som är ensam eller orolig, rätta den som misstar sig, trösta den som har det svårt, ta emot och hjälpa den som behöver hjälp. Det finns ett nära band mellan fromhetens gåva och ödmjukhet. Fromhetens gåva, som den Heliga Anden ger oss, gör oss ödmjuka, fridfulla, tålmodiga, i frid med Gud, och i nästans tjänst med ödmjukhet.

Kära vänner, i Romarbrevet skriver aposteln Paulus: “Alla som leds av ande från Gud är Guds söner. Ni har inte fått en ande som gör er till slavar så att ni måste leva i fruktan igen; ni har fått en ande som ger söners rätt så att vi kan ropa: ’Abba! Fader!’” (Rom 8:14-15). Låt oss be Herren att ge oss sin Ande och att låta den övervinna vår fruktan och osäkerhet, men också vår oro och bristande tålamod, och att låta den göra oss till glädjefulla vittnen om Gud och hans kärlek, som tillber Herren i sanning och nästankärlek med ödmjukhet och med det leende som den Heliga Anden ger oss i glädjen. Må den Heliga Anden ge oss alla denna fromhetens gåva.