"Stäng inte dörren för den Helige Anden" Påvens morgonmässa i Sankta Marta
(14.05.14) "Vilka är vi att för att stänga dörren "till den helige Anden?” Detta var
den återkommande frågan påven Franciskus ställde under sin morgonpredikan på måndagen
under sin mässa i Sankta Martas kapell. Fokus under mässan var de första hedningarnas
omvändelse till kristendomen. ”Den Helige Anden, upprepade påven ”är han som får kyrkan
att gå framåt, bortom gränserna.”
Den Helige Anden blåser vart den vill,
men en av de troendes vanligaste frestelser är att spärra vägen för honom och driva
honom i en riktning snarare än en annan. Denna frestelse var inte främmande ens i
den första kyrkan, som vi ser i Petri erfarenheter i Apostlagärningarna. En gemenskap
av hedningar välkomnar förkunnelsen av evangeliet och Petrus blir ögonvittne till
den Helige Andens nedstigning över dem, men innan dess hade han tvekat att ha kontakt
med dem som han alltid hade ansett orena. Efter händelsen kritiserar de kristna i
Jerusalem honom hårt, chockade av att deras ledare hade ätit med de "oomskurna" och
till och med hade dem döpt.” Detta ögonblick av intern kris talar påven Franciskus
om med en antydan till ironi :
"Det var uteslutet. Som om det imorgon skulle
komma en expedition marsmänniskor till oss, gröna med lång näsa och stora öron, och
be om att få bli döpta. Vad skulle hända då? Petrus förstår sitt misstag när en vision
upplyser honom om en fundamental sanning: ”den som har renats av Gud kan inte kallas
"profan" av någon.” Påven beskriver hur folkmassan jublade när Petrus sa: ”Om Gud
gav dem samma gåva som han gav till oss, för att ha trott på Herren Jesus Kristus,
vem är jag att förhindra Gud?”
"När Herren visar oss vägen, vilka är då
vi att svara: "Nej, Herre, det är oklokt! Nej, det gör vi inte." Petrus fattar ett
beslut i det första stiftet, i Antiokia: ”Vem är jag att sätta hinder?” Detta är viktiga
ord för biskopar, präster och lekmän. Vilka är vi att stänga dörrar?”
Än
idag har Gud lämnat kyrkans ledning i händerna på den Helige Anden”, påminde påven:
"Den
Helige Anden är den levande Guds närvaro i kyrkan. Det är han som gör att kyrkan går
framåt, som får henne att vandra. Längre och längre, bortom gränserna, framåt. Den
Helige Anden leder kyrkan med sina gåvor. Du kan inte förstå Jesus utan denna Hjälparen,
som Herren sänder oss. Och som gör det otänkbara, det så otänkbara! För att använda
den helige Johannes XXIII ord: ”det är den Helige Anden som förnyar kyrkan, han förnyar
den och låter den gå framåt. Vi kristna måste be Herren om nåden att vara fogliga
för den Helige Anden. Fogliga för honom som talar till våra hjärtan, talar till det
under livets omständigheter, talar till oss i kyrkan, i de kristna rörelserna – som
alltid talar till oss.”