För ett år sedan idag valdes påven Franciskus

(13.03.2014) För ett år sedan idag valdes den 266:e påven. Från den centrala balkongen på Peterskyrkan uttalade kardinal protodiakon Jean-Louis Tauran de kända orden: “Annuntio vobis gaudium magnum: Habemus Papam; Eminentissimum ac reverendissimum Dominum, Dominum: Georgium Marium Sanctae Romanae Ecclesiae Cardinalem Bergoglio qui sibi nomen imposuit Franciscum". Det var jesuiten och argentinaren Kardinal Jorge Mario Bergoglio, ärkebiskop av Buenos Aires, som seddan steg ut på balkongen. Han hade valt namnet ”Franciskus” för första gången i kyrkans historia. Han var även den första jesuiten att väljas till påve.

Från sitt första framträdande gjorde han ett sympatiskt intryck och hans första ord till de troende på Petersplatsen var: ”Godkväll! Ni vet att det var konklavens uppgift att förse Rom med en biskop. Det verkar som om mina bröder kardinalerna har begett sig till världens ände för att hämta honom. Jag vill tacka er för ert välkomnande. Romare, tack!”

Sedan ledde han alla i bön för sin föregångare Benedictus XVI och fortsatte: ”Och låt oss nu börja arbeta tillsammans, vandra tillsammans i Roms kyrka. Låt oss gå broderskapets och tillitens väg”.

Innan han gav sin Urbi et Orbi välsignelse sa han: ”Nu skall jag välsigna er, men först vill jag be er om en sak, era böner och att välsigna mig som er biskop. Låt oss be tyst, era böner för mig” och han böjde sig för en stunds bön i tystnad. Därefter sa han ”Jag skall nu välsigna er alla och hela världen – alla män och kvinnor av god vilja.” Han gav välsignelsen och sa: ”Jag lämnar er nu. God natt och sov gott.”

Lukasevangeliet berättar: "Jag är mitt ibland er som er tjänare" (Luk 22,24-27): Detta hjälper oss att förstå den bibliska innebörden av kardinalskollegiets val av ny påve. Kyrkan kan inte vara i Kristus utan Petrus, Hennes klippa och huvud, men Petrus är aldrig en ensam ledare på toppen av en pyramid, han är den "första" och de elvas överhuvud och för "alla de andra församlade" (Luk 24:33), han är mitt i en "gemenskap" som endast följer Gud ”den högste herden" (1 Petr 5:4), herden av alla herdar för Guds folk. Han är "det synliga sakramentet" av denne högste herde i varje ögonblick av historien och därför är de också tillfälliga. Därför definieras alltid Petrus med de "andra" och de andra runt Petrus.