Påven Franciskus: ”Djävulen vill inte att vi ska hoppas på Gud när vi dör”
(06.02.14) I sin predikan vid morgonmässan i Santa Martas gästhus i Vatikanen på torsdagen
den 6:e februari reflekterade påven Franciskus över dödens mysterium och bjöd in oss
att be Gud om nåden att få dö i hoppet, i Kyrkans hjärta och i kunskapen om att vi
har lämnat ett arv efter oss som kristna vittnen.
Påven baserade sin predikan
på mässans första läsning, som är berättelsen om kung Davids död, ur Första Konungaboken.
”Även om han är en syndare är David ingen förrädare och förblir intill slutet i sitt
folks hjärta, Guds folk. Också vi borde be Gud om nåden att få dö i vårt andliga ’hem’,
i Kyrkans hjärta. Vi är alla syndare men Kyrkan är som en moder som tar hand om oss
som vi är, även med våra fläckar, och gör oss rena.”
Den Helige Faderns
andra observation utifrån läsningstexten var att David dör i frid, säker på att han
går till sina fäder. Detta är en annan nåd som vi bör be om: att få dö i hoppet om
ett evigt liv där vårt hem och vår familj väntar på oss. Påven erinrade om den Heliga
Thérèse av Lisieux som, när hon närmade sig döden, erfor kampen mellan gott och ont
och hörde djävulen säga henne att det inte fanns något annat som väntade på henne
än mörker. ”Djävulen ville inte att hon skulle lita på Gud, och också vi vet att livet
är en kamp och måste be Gud om nåden att få dö i hopp. För att kunna göra det måste
vi börja lita på Gud i de stora och små svårigheter som vi möter i våra dagliga liv,
så att vårt hopp växer och vi blir vana att lita på Herren.”
För det tredje
talade Franciskus om arvet som kung David lämnade efter sig åt sin son, efter att
ha styrt och styrkt sitt folk i 40 år: att hålla Herrens lag, följa Hans vägar och
lyda Hans bud. Påven erinrade om ett populärt ordspråk som säger att det bästa arvet
någon kan lämna efter sig är ett barn, att ha planterat ett träd och att ha skrivit
en bok, och han fortsatte: ”Vilket arv vill då vi lämna efter oss? Har vi bidragit
till livet, till visheten, har vi planterat ett träd som kan fortsätta växa? Har vi
gjort så mycket gott att människor vill ha oss som far eller mor? Vårt arv är den
kristna vittnesbörd som vi ger till andra, precis så som helgonen djärvt levde evangeliet
och har visat oss en väg att följa i våra egna liv.”