Påven till ambassadörerna "Freden hotas av förnekandet av människovärdet"

(13.01.2014) På måndagen tog påven Franciskus emot den diplomatiska kåren vid den Heliga Stolen för det traditionella mötet i början av året. Mötet ägde rum i den klementinska salen i det apostoliska palatset, och genom ambassadörerna talade påven till de länder de representerar. I ett 6 sidor lång tal fokuserade påven på de platser i världen som härjas av instabilitet och konflikt.
Sveriges ambassadör vid den Heliga Stolen. Lars-Hjalmar Wide kommenterade påvens tal. Lyssna här:
Påven valde att börja sitt tal med att tala om familjens värde, och hur en öppen och kärleksfull familj formar sina medlemmar till det broderskap som världsfreden är beroende av. Han uppmanade därför till en politik som värnar om och stärker familjen.

”Freden hotas av förnekandet av människovärdet”, sa påven och nämnde de hungrande barnen. Han sa att vi inte får vara likgiltiga för dessa samtidigt som stora mängder mat kastas bort i många delar av världen, i det som påven ofta kallar ”slit och släng kulturen”.

Tyvärr gäller inte bara detta avfall mat och annan överflöd, utan även människor som kasseras som onödiga objekt. Tanken att det finns barn som inte ser dagens ljus när de faller offer för abort är skrämmande. Liksom barn som används som barnsoldater, som våldtas och dödas, eller som säljs på det moderna slaveriets marknad. Människohandeln är ett brott mot mänskligheten.

Vidare sa påven att en stat är klok om den inte marginaliserar de äldre, som bidrar med erfarenheternas visdom, och om den satsar på sina ungdomar som är dess framtidshopp. ”Släck inte deras entusiasm! Hjälp de hitta arbete och bygga ett familjehem.” Påven beskrev den entusiasm han upplever i mötet med unga, hopp och längtan att leva och tjäna, och han varnade för den kvävande effekt som isolering har.

”De hemska bilderna som vi har från det gångna året beror på egocentrerade människor som drivs av avund, själviskhet, rivalitet , maktbegär och pengar ! Det verkar ibland som om denna realitet är avsedd att dominera, men Fredsfursten omvandlar själviskhet till uppoffring och hämnd till förlåtelse.”

Med detta hopp ville påven se på världen denna morgon, när han uttryckte sitt hopp om ett slut på konflikten i Syrien. Han tackade dem som bad och fastade för freden tillsammans med honom i september, och uppmuntrade till att fortsätta hjälpa flyktingarna och han påminde om "Genève 2" konferensen den 22 januari, som har som mål att främja fredsmäklandet.

Han nämnde även Libanon i sin oro över den politiska instabiliteten, liksom Egypten som är i behov av en förnyad social balans, och Irak, som kämpar på samma bana. Samtidigt noterade han med glädje att dialogen mellan Iran och "5 +1 Gruppen" i kärnkraftsfrågan har gjort betydande framsteg.

När påven vidare nämnde konflikten mellan Palestina och Israel citerade han sin apostoliska uppmaning ”Evangelii Gaudium”: ”vi måste våga gå bortom konflikten” och Benedictus XV:s berömda uppmaning 1917 att den moraliska kraften ska ersätta vapnen. Må de båda parterna våga fatta modiga beslut för en varaktig lösning på konflikten.

Påven nämnde även den oroväckande flykten av kristna från Mellanöstern och Nordafrika. De vill förbli en del av den sociala, politiska och kulturella utvecklingen i sina hemländer, och bygga på freden och försoningen”, sa påven.

När påven riktade sina tankar till Afrika nämnde han särskilt Nigeria där de kristna lider av intolerans och förföljelse. Han försäkrade även den härjade Centralafrikanska republikens befolkning om sina böner och om den katolska kyrkans stöd, och uppmanade det internationella samfundet att engagera sig för att stoppa våldet och säkerställa tillgången till humanitär hjälp. Påvens tankar gick även till osäkerheten i Mali och i Syd Sudan.

Därefter förflyttade han sig till Bortre Asien och i samband med 50-års firandet av de diplomatiska relationerna med Sydkorea, bad han om försoning på den koreanska halvön, och om att folket inte ska förlora hoppet om fred. Han sa att Asien har en historia präglad av fredlig samexistens mellan civila, etniska och religiösa komponenter, men att det idag finns oroväckande tecken på avmattning av denna. Han försäkrade om att den Heliga Stolen vill bidra till att bygga och främja det gemensamma bästa i samhällena.

Påven nämnde likgiltigheten inför de stora flyktingströmmarna i världen. Han nämnde särskilt Afrikas Horn, de stora sjöarna, flyktingarna från Latinamerika till USA och de från Afrika eller Mellanöstern som söker sin tillflykt i Europa. Påven besökte Lampedusa i juli efter det tragiska skeppsbrottet i Medelhavet, och han sa att likgiltigheten är tecken på en dramatiska förlust av det ”broderliga ansvar", som varje civilsamhälle har.

Slutligen berörde påven ytterligare ett sår, det giriga utnyttjandet av miljöresurser. ”Även om naturen är till vårt förfogande så ser vi inte det ansvar det innebär att respektera miljön och värna om den som en gåva till medmänniskorna och till de framtida generationerna.” Påven vädjade till var och ens ansvar att föra en politik som respekterar vår jord. ”Gud förlåter alltid, vi förlåter ibland och naturen förlåter aldrig när den missbrukas", sa påven och citerade ett gammalt ordspråk.

Påven försäkrade om den katolska kyrkans engagemang för freden och kyrkans vilja att samarbeta med alla institutioner som bryr sig om människans gemensamma bästa, innan han välsignade de samlade ambassadörerna.

För stunden har den Heliga Stolen diplomatiska relationer med 180 stater i världen. Den senaste upprättade är den med Syd Sudan för ett år sedan. Dessa 180 omfattar även Malteserorden, den Europeiska Unionen och en särskild diplomatisk relation till Palestina. Vad gäller internationella organisationer är den Heliga Stolen medlem vid FN som ”observatör”, och medlem vid 7 underorganisationer till FN.

Både Danmark, Norge och Sverige har bilaterala relationer med den Heliga Stolen sedan 1982. Finland var först av de nordiska länderna att installera diplomatiska relationer med den katolska kyrkan, redan 1942. Island har en ambassadör i Vatikanen sedan 1976.