Evangelii Gaudium presenterades "En kyrka med öppna dörrar"

(26.11.2013) Idag blev den apostoliska uppmaningen Evangelii gaudium offentliggjord under en presentation i Vatikanens pressrum klockan 12. Ett 250 sidor lång dokument som sammanfattar var kyrkan står idag i förhållande till evangelisation, mission och dialog med sin omvärld. Ordförande för Påvliga rådet för sociala kommunikationer, Msgr. Claudio Maria Celli sa att han blivit ombedd att presentera dokumentets kommunikativa dimension och eftersom kommunikation är en del av den nya evangelisationen. Vad är viktigt att understryka är att den apostoliska uppmaningen inte är ett postsynodalt dokument efter synoden om ny evangelisation 2012, utan ett resultat av ”Trons År”.

Det första Msgr. Celli noterade var språket, som har ”en egen stil och ett eget språk”. Ett ”pastoralt” språk. Som om det rörde sig om ett samtal. ”Påven använder sig av ett vänligt, direkt språk, som det vi lärt känna under hans pontifikat.”

”Det är uppenbart att påven är medveten om vad som pågår i världen, och den mediala kulturens sätt att både stympa och reducera ett budskap”, sa Msgr. Celli. Därför uppmanar påven till en pastoral mission som inte är ”besatt av att sprida en osammanhängande mängd läror som man insisterar på."(Nr. 35 )

Budskapet måste fokusera på det väsentliga, det som är vackert, stort, attraktivt och samtidigt nödvändigt. Med andra ord är det en uppmaning till större enkelhet utan att förlora djupet och sanningen.(Nr 35) Samtidigt påpekar påven Franciskus att "Vi kommer aldrig att göra kyrkans lära till något lättbegripligt och glatt, uppskattat av alla. Tron bevarar korset.”

Men den nya evangelisationen ska karaktäriseras av glädje. Ordet glädje finns med 59 gånger. Påven beskriver det missionerande hjärtat: ”det sluter sig aldrig, drar sig aldrig tillbaka av säkerhetsskäl, väljer aldrig att agera med stelt självförsvar, och undviker inte det goda när det riskerar att smutsas ner av vägens lera." ( 45)

Påven lägger särskild vikt vid predikan, och att det inte bara är viktigt vad man säger utan även hur man säger det. (nr 157) Han belyser värdet i att använda sig av bilder i predikan, “att tala med bilder” ( nr 157). Denna uppmaning har sitt ursprung i en uppmaning till en ung Bergoglio från en läromästare som sa, ”en god predikan bör innehålla en idé, en känsla och en bild.” En positiv predikan erbjuder hopp, är framtidsorienterad och lämnar oss inte fångar i negativitet. ( nr 159 )

Påven drar sig inte för att använda uttrycket: behovet av ett nytt ”liknelse språk” vad gäller evangeliserande konst.

Avslutningsvis sa Msgr. Celli att Evangelii Gaudium påminner oss om via pulcritudinis, att förkunna Kristus är inte bara att visa att det är sant och rätt att tro på Honom, det är vackert, det fyller livet med en ny glans och en djup glädje. "(nr 167) Alla uttryck på sann skönhet kan hjälpa oss möta Herren - skönheten är avgörande för det mänskliga hjärtat för att det ska kunna belysas av sanningen och godheten.