(14.11.2013) I det syriska krigets drama finns det även en del ljuspunkter som utgörs
av välgörenhet och solidaritet bland befolkningen som drabbats av bomber, strider
och hunger. Det framgår av berättelserna från två biskopar i Syrien, nämligen den
grekisk-katolske ärkebiskopen i Aleppo, mons. Jeanbart, och den apostoliske nuntien,
mons. Zenari.
Mons. Jeanbart säger att den katolska Kyrkan genom välgörenhetsarbetet
försöker att få tillbaka broderskapskänslan bland kristna och muslimer som kriget
har förstört. ”Vi präster försöker att uppmuntra befolkningen att hålla ut, att ha
tålamod och hopp för framtiden. Vi uppmanar folk att tänka att morgondagen kan vara
en ny dag, att framförallt ha tillit till Gud”.
Mons. Jeanbart berättar att
det de sista månaderna har uppstått många föreningar för hjälpen till befolkningen
som leds av stiftet och de lokala församlingarna. ”Tack vare donationerna har vi kunnat
skapa en fond för de unga familjefäderna som på grund av kriget har förlorat arbetet.
Varje månad ger vi dessa personer 50% av genomsnittslönen för en arbetare. På detta
sätt hjälper vi drygt 400 familjer.
De mest behövande samfunden är för ögonblicket
de kristna som till skillnad mot muslimerna bara får lite hjälp av regeringen. ”Kyrkan
försöker dock att stödja alla, säger mons. Jeanbart, ”och i dessa dagar har stiftet
i sina lokaler tagit hand om 35 muslimska familjer”. Han understryker att många personer
tyvärr emigrerar till utlandet med risken att de sedan inte återvänder. För att göra
så att syrierna inte ger sig iväg har Aleppos stift startat ett stipendieprogram för
barn och ungdomar.
Dagligen delar stiftet också ut livsmedel till de evakuerade
familjerna och ordnar med hälsovård för dem. ”Varje dag kommer drygt 1.300 familjer
till de hjälpcentra som har organiserats av Kyrkans personal i samarbete med andra
föreningar och enskilda personer som vill ge sitt bidrag”.
I dessa månader
har Aleppo varit den värst drabbade staden. I augusti och september blev staden utan
elektricitet, telefon och vatten. Detta orsakade en humanitär katastrof. Även Damaskus
har de sista månaderna varit skådeplatsen för våldsamma strider. Den 11 november
blev en skolbuss som tillhörde det armenisk-ortodoxa samfundet träffad av en bomb
som dödade fyra barn och chauffören och skadade ett tiotal personer. Och samma dag
träffades också det grekisk-ortodoxa samfundets skola av en bomb som gjorde att 11
personer skadades.
Nuntien, mons. Zenari, understryker att granatskotten som
fallit över nuntiaturen inte hejdar Kyrkan att uppmuntra och ge folket hopp. ”I staden
finns det många exempel på katolska institutioner som hjälper familjerna och går hem
till dem. Nästan alla kvinnliga och manliga ordensmedlemmar i Damaskus är engagerade
i detta arbete, men även präster och lekmän är involverade. De mest organiserade är
de som tillhör Focolare-rörelsen. Tyvärr är dessa historier inte så bekanta, men i
krigets tragedi fortsätter ´öknens blommor´” - så kallar mons. Zenari dessa solidaritets-
handlingar - ”att slå ut på ett nästan mirakulöst sätt. Men de behöver hjälp. Utan
hjälpen från alla, särskilt de kristna i Västerlandet, riskerar de att försvinna”,
säger mons. Zenari.