Mässa på Första maj. Påven: Ett samhälle som inte ger arbete eller som utnyttjar arbetarna är orättvist

(02.05.2013)Ett samhälle som inte ger arbete till alla eller som utnyttjar arbetarna är orättvist. Det sa påven i mässan i Santa Martakapallet till minnet av Josef arbetaren. Närvarande var några ungdomar och tonårsmammor som bor på solidaritetscentret ”Il Ponte” (Bron) som instiftades 1979 utanför Rom. Tillsammans med dem var centrets ansvarige don Egidio Smacchia.


I evangeliet för dagen kallas Jesus snickarson. Josef var en arbetare och Jesus lärde sig att arbeta med honom. I den första läsningen läser vi att Gud arbetar för att skapa världen. Denna ikon av arbetaren Gud, sa påven, talar om för oss att arbetet är något mer än att tjäna för brödfödan.


Lyssna här: Påven sa: Arbetet ger oss värdighet! Den som arbetar har värdighet, en särskild värdighet och en personlig värdighet. Mannen och kvinnan som arbetar är värdiga. Medan de som inte arbetar inte har denna värdighet. Men många vill jobba och men kan inte. Det är en tyngd för vårt samvete, för att när samhället är organiserat på det viset att alla inte har möjligheten att arbeta och vara smord av arbetets värdighet, fungerar inte samhället bra: det är inte rättvist! Det går emot Gud själv, som har velat att vår värdighet börjar därifrån.


Värdigheten, fortsatte påven, får vi inte genom makt, pengar, bildning, nej! Värdighet får vi genom arbetet! Och ett värdigt arbete, för att ibland idag gör de sociala, politiska och ekonomiska systemen val som innebär ett utnyttjande av personer.


Lyssna här: Att inte betala är inte rättvist, att inte ge arbete för att man bara ser till balansräkningar; man ser endast till vad som är lönsamt. Detta går emot Gud! Hur många gånger har vi inte läst i Osservatore Romano…En rubrik som verkligen slog mig dagen för tragedin i Bangladesh, ”Lever på 38 euro i månaden”: detta var de döda personernas lön. Detta kallas slavarbete! Och idag i världen finns detta slaveri inom det som är det finaste som Gud har gett människan: förmågan att skapa, att arbeta och göra detta till en värdighet. Hur många bröder och systrar är i denna situation i världen på grund av dessa ekonomiska, sociala och politiska attityder…


Påven citerar en rabbi på Medeltiden som berättade för sin judiska församling om Babels torn: tegelstenarna var mycket värdefulla på den tiden:


Lyssna här: När en tegelsten, av misstag, föll, var det ett enormt problem, en skandal: - ”Men se vad du har gjort!” Men om en av dem som byggde tornet ramlade-” Vila i frid! Och de lämnade honom helt lugna.. Det var viktigare med tegelstenen än personen. Detta berättade rabbinen på Medeltiden och detta händer idag! Personer är inte mindre viktiga än det som ger politisk, social och ekonomisk vinst. Vart har vi hamnat? Till att vi inte är medvetna om personlig värdighet; arbetets värdighet. Men idag arbetar den helige Josef, Jesus och Gud, som är vår modell och som lär oss att vandra värdighetens väg.


Idag, påpekade påven, kan vi inte längre säga det som Paulus sa: ”den som inte vill arbeta får inte heller äta” utan vi måste säga: Den som inte arbetar har förlorat värdigheten! För att han finner inte arbetsmöjligheter! Samhället har berövat denna person hans värdighet! Idag, tilla påven, gör det oss gott att lyssna till Guds röst, då han vänder sig till Kain och säger: Kain, var är din bror? (1 Mos 4:9). Idag hör vi i stället denna röst: Var är din bror som inte har arbete? Var är din bror som har slavarbete? Påven avslutade: Vi ber, vi ber för dessa bröder och systrar som är i denna situation. Så må det vara.