(22.02.2013) ”För mänsklighetens framtid är det viktigt att världen skänker uppmärksamhet
åt vad denne store andlige ledare lär oss. Han visar vägen som vi alla skall följa
för varje folks och nations väl”. Så säger Lenin Raghuvanshi som är ledare för ”People´s
Vigilance Committee on Human Rights” i Varanasi i Indien om Benedictus XVI:s bidrag
till det internationella samfundet. Han definierar sig såsom agnostiker och inte
längre ateist, för just tack vare Påvens vittnesbörd har han fördjupat sig i kunskapen
om Kristus och Guds kärlek, säger han.
”När Benedictus XVI blev Påve år 2005
betraktades han av hela världen såsom en traditionell man. Men tvärtemot förväntningarna
har han visat en kontinuitet med Johannes Paulus II genom att fördjupa sig i och
värdesätta sin föregångares arbete. Genom sina läror har han givit betydelse åt att
vara en andlig ledare och ägnat sig åt de sociala problemen och den växande klyftan
mellan rika och fattiga”.
Raghuvanshi säger att denne Påve har varit en modig
försvarare av de mänskliga rättigheterna och människans värdighet och framhåller att
Påvens budskap till Världsdagen för fred förra året, ”Religionsfrihet, vägen till
fred” var av stor vikt för Indien. ”Varje gång som denna rättighet inte respekteras
befinner vi oss inför former av fascism som förstör demokratins laicitet. När det
sker i Indien innebär det att förstöra enheten och integriteten i detta land, för
varje land grundar sig på religionsfriheten.
Raghuvanshi som är av hinduiskt
ursprung blev senare ateist, ”för religionen som jag föddes och växte upp i har skapat
kastsystemet där daliterna betraktas såsom oberörbara”, säger han. ”Hur kan en religion
definiera en annan människa såsom oberörbar”?
Det är dock Påven som har gjort
att Raghuvanshi började intressera sig för kristendomen. Idag är han agnostiker,
”för tack vare den Helige Fadern har jag förstått att jag inte är emot Gud”, säger
han. ”Denne Gud som talar om kärlek och medkänsla, om mänsklig värdighet och rättigheter
för alla, som tänker på de fattiga och kämpar mot orättvisorna, som genom välgörenheten
ägnar sig åt de sjuka och förtryckta”.