Ecuador: Indianernas ”lilla mamma”, Syster Maria Troncatti saligförklarades

(27.11.2012)Syster Maria Troncatti saligförklarades i lördags i Macas i Ecuador. Syster Maria Troncatti, tillhörde en orden tillägnad Maria i norra Italien. Hon var sjuksköterska under kriget och sedan salesianmissionär i Amazonas. Syster Maria var känd som kvinnan som sa ja till Gud. På uppdrag av påven höll kardinal Angelo Amato, prefekt för Helgonförklaringskongregationen i saligförklaringen.

När Syster Maria Troncatti dog i en flygolycka år 1969 sa shuarindianerna: ”Ett helgon har dött... vår lilla mamma finns inte mer”. Hon hade i 40 år varit folkets läkare, sjuksköterska, katekeslärarinna och vän. Syster Maria från Brescia i norra Italien, från de tysta bergen i Val Camónica hade kommit till det ogästvänliga Anderna år 1922 och därifrån följde hon missionären biskop Msgr. Comin till Amazonas regnskog för att aldrig mer lämna den. Chunchis urinvånare och det apostoliska vikariatet i Méndez blev från och med då hennes folk som kom att kalla henne för Madrecita, lilla mamma. Kardinal Angelo Amato berättade för Vatikanradion: "Hon hade en medfödd moderlig inställning till allt. Alla som hon vårdade, gamla som barn, blev ompysslade och omgärdade av hennes uppmärksamhet. Hon besökte de sjuka även långt borta och tog sig långt genom regnskogen eller på floderna för att hjälpa dem. Man såg henne som en ängel. Hon hade ett mycket skyddande sätt gentemot alla shuarindianerna som hon kärleksfullt kallade mis jibaritos, mina små skogsskyddslingar. Syster Marias och hennes medsystrar har gjort en beundransvärd prestation i Ecuador. De har genomfört många projekt och har gett Kyrkan ett folk som till fullo lever ett kristet liv.”

De byggde Amazonas första flygfält och ett sjukhus. De främjade sjuksköterskeutbildningar och de betalade kostnader för föräldralösa barn. Men främst visste de hur man vinner allas hjärtan och att evangelisera genom att öppna en skola och ett internat. Arbetet bar frukt även genom att familjer började leva enligt evangeliet, där makarna frivilligt hade valt Kyrkan. Syster Maria hade en mycket fin kontakt med de lidande som hon ofta kom i kontakt med som: barnadöd men även genom upplevelserna i kriget som Rödakorssyster. Kraften som höll henne uppe var en ständig kontakt med Herren och hon sa att man förverkligar detta med hjälp av lydnad och bön. Detta karakteriserar den lilla fattigdomssystern enligt kardinal Amato: "En enorm tro. Hon bad mycket och såg till att många bad. Enligt den salesianska traditionen hade hon en särskild tilllgivenhet för påven och respekt och vördnad för biskopar och präster. Hon utmärkte sig även i salesianernas vana: arbetet. Syster Maria arbetade 16-17 timmar om dagen”.

Syster Marias styrka var att till fullo låta sig vägledas av Gud i allt hon gjorde och att alltid göra det med entusiasm och intensitet. Som barn blev hon också kallad av sin pappa ”min lilla jordbävning”. Hon drömde om att åka till fjärran länder efter att hon hade läst den salesianska missionärstidningen i skolan. Kardinal Amato sa: "Syster Maria påminner oss att Herren även idag kallar ungdomar att ge sina liv, med odelat hjärta, till honom och hans rike av kärlek och frid. Som salesian påminner vår saliga syster alla medsystrar att leva för att utbilda ungdomar. Som missionär påminner syster Maria om allas stora plikt att vara orädda evangelister och förkunna evangeliet i världen.”