"Använd adventstiden till att rannsaka er själva och förbereda er för Emmanuel" Påvens Angelusbön

(05.12.2011) ”Omvändelse till en nykter livsstil” stod i fokus för påven Benedictus XVI:s reflektion på den Andra Advent. Med hjälp av dagens liturgiska läsningar, förklarade påven för de samlade troende hur viktigt det är att förbereda vägen för Herren – dvs förbereda oss och vägen till våra hjärtan för honom.
”Adventstiden belyser liturgiskt två personer som spelade en framträdande roll i utarbetandet av Jesu historiska ankomst; Jungfru Maria och Johannes Döparen. Markusevangeliet fokuserar denna söndag på Johannes Döparen, och beskriver hans person och hans uppdrag som Kristi föregångare”, sa påven. (jfr Mk 1,2-8).
Om vi börjar med att se till hur Johannes framträder, finner vi en asketisk person: klädd i kamelhår, livnärde han sig på gräshoppor och vildhonung, som han fann i Juda öken (jfr Mk 1,6). Jesus själv jämför honom vid ett tillfälle med dem som bor i ”palats” och ”bär fina kläder" (Matt 11,8). Johannes Döparens stil var en uppmaning till de kristna att välja nykterhet som en livsstil, särskilt i förberedelsen av julhögtiden, när Herren - som Paulus säger - "som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom"(2 Kor 8,9).
När det gäller Johannes Döparens uppdrag”, fortsatte påven, ”så var det att extraordinärt uppmana till omvändelse: hans dop "är knutet till en eldig inbjudan till att tänka och agera på ett nytt sätt, kopplat till förkunnandet om Guds dom" (Jesus från Nasaret, 2007 Milano, s. 34) och Messias annalkande ankomst – han som han definierar som "han som är starkare än jag" och "döpt med den Helige Ande" (Mark 1,7.8).
Johannes Döparens appell går alltså längre och djupare än uppmaningen om en nyktrare livsstil: det är en uppmaning till en inre förändring, som börjar med erkännandet och bekännelsen av sina egna synder. När vi förbereder oss för julen, är det viktigt att vi återvänder till oss själva och göra en uppriktig rannsakan av våra liv. Låt oss upplysas av en stråle av ljus som kommer från Betlehem, ljuset från Honom som är "den största" som gjorde sig liten, "den starkaste" som blev svag.
Alla fyra evangelisterna beskriver Johannes Döparens predikan med att hänvisa till profeten Jesaja: "En röst ropar: Bana väg för Herren genom öknen, gör en jämn väg i ödemarken för vår Gud!" (Jes 40,3 ). Markus lägger även till ett citat från en annan profet, Malaki, som säger: " Se, jag sänder min budbärare före dig, han skall bereda vägen” (Mk 1,2, se Mal 3,1). Dessa hänvisningar till Gamla Testamentets skrifter "talar om Guds frälsande ingripande, då han kliver ut ur sin outgrundlighet för att döma och frälsa. Man måste öppna dörren till honom, bereda vägen" (Jesus från Nasaret, I, s. 35).”
Påven avslutade sin Angelusreflektion denna vecka med att be om Guds Moder, Jungfru Marias förbön, för att vi under vår resa genom advent, fortsätter att förbereda våra hjärtan och våra liv för ankomsten av Emmanuel, Gud-med-oss.
Efter att de samlade bett Angelusbönen med påven uppmärksammade han att ”50-årsdagen av Världsmigrationsorganisationen kommer att firas de närmaste dagarna i Genève och i andra städer, och samtidigt 60-årsdagen för konventionen om flyktingars rättsliga ställning och 50-årsdagen av konventionen om begränsning av statslöshet.
Påven anförtrodde Gud alla dem som ofta pga våld, är tvungna att lämna sitt land, och de som är statslösa. ”Medan jag uppmuntrar till solidaritet med dem, ber jag för alla dem som gör sitt yttersta för att skydda och hjälpa dessa bröder i nödsituationer, och så utsätter sig för allvarliga svårigheter och faror.”