Benedictus XVI: Kongress i Ecuador, familjen ”är inte en privat verklighet”

(10.11.11) "Familjen, född av en kärlekspakt och en uppriktig och total hängivenhet mellan en man och en kvinna inom äktenskapet, är inte en privat verklighet, sluten i sig själv", snarare "i kraft av sin kallelse, erbjuder den en värdefull och nödvändig tjänstgöring för Kyrkans och samhällets gemensamma bästa". Detta är ett utdrag från Benedictus XVI:s budskap till den 2:a Nationella Familjekongressen i Ecuador som pågår mellan den 9 och den 12 november.

I texten som publicerades idag, påminner påven om att "samhället inte bara är en summa av individer, men är ett resultat av relationer mellan människor, män och kvinnor, föräldrar och barn, bröder, som frodas inom familjelivet och tillgivenheten som följer av det." Därför "delar varje familj, genom sina barn, erfarenheten av den mänskliga rikedomen med samhället” och "vi kan med rätta säga att hälsan och livskvaliteten inom familjeförhållanden beror på hälsan och livskvaliteten inom sociala relationer".

Därför hänger "arbete och högtidsfirande" nära samman "med familjelivet” fortsatte påven. ”De formar dess beslut, påverkar relationerna mellan makar och mellan föräldrar och barn och påverkar familjens relation med samhället och med Kyrkan.” Enligt Benedictus XVI ”upplever människan, genom sitt arbete, sig själv som delaktig i Guds kreativa plan". Därför strider "arbetslösheten och arbetsosäkerheten mot varje människas värdighet genom att det ger upphov, inte bara till orättvisa och fattigdom som ofta urartar till förtvivlan, kriminalitet och våld, men också till personliga identitetskriser".

För påven är det därför "angeläget" att vidta "effektiva åtgärder" för att säkerställa att "alla människor har ett värdigt, stabilt och välbetalt jobb.” Genom vilket de kan ”helga sig själva och aktivt bidra till samhällets utveckling.” Sådana åtgärder skulle ”göra det möjligt för dem att förena ett ansvarsfullt arbetsschema med den tid som krävs för att njuta av ett rikt, givande och harmoniskt familjeliv."

”Dessutom” fortsatte påven, är ”en lugn och konstruktiv familjemiljö den första arbetsskolan och den mest lämpliga platsen för en person att upptäcka sin potential, nära sin personliga önskan att utmärka sig och utöva sina ädlaste strävanden". Slutligen avslutade påven, "humaniserar högtidsfiranden tiden, öppnar oss inför mötet med Gud, med andra och med naturen", vilket är anledningen till att "familjer behöver återställa den sanna innebörden av högtidsfiranden, i synnerhet på söndagar, Herrens och människans dag".