(11.06.11) Idag tog påven Benedictus XVI emot 1500 romer i Vatikanen. De kom från
olika europeiska länder och tillhör 7 olika grenar: Romer, Kalé, Manouches, Sinter,
Travellers, Romanichals och Yenish. Detta är första gången det händer under påven
Benedictus XVI:s pontifikat. Den förste påven som träffade medlemmar i nomadfolket
var Paulus VI år 1965. Han firade då en mässa i ett läger i Pomezia i Italien. Den
salige Johannes Paulus II var den förste påven ta emot kringvandrande folkgrupper
i Vatikanen när han saligförklarade den spanska romen Ceferino Giménez Malla den 4
maj 1997.
Dagens påvliga audiens sammanföll med årsdagen av Giménez Mallas
150:e födelsedag, och 75:årsdagen av hans martyrskap. Vid audiensen deltog även kardinal
Antonio Veglio’ som är ordförande vid det Påvliga Rådet för Själavård till Migranter
och Nomader. Några av romerna talade till påven under audiensen: den 18-årige italienska
romen Mikie Carlo, österrikiska fru Ceija Stojka, som är en överlevande från Auschwitz-Birkenau
och Bergen-Belsen, fru Pamela Suffer som är moder och bor i Italien och syster Atanazia
Holubova, från Slovakien, en rom som blev nunna.
”Leve Kristus Konungen”,
var det sista Ceferino Giménez Malla ropade innan han blev avrättad 1936 under det
spanska inbördeskriget. Med rak rygg och bedjandes med hög röst och rosenkransen i
handen gick han döden till mötes. Hans grav finns inte eftersom han kastades i en
massgrav efter hans död. Men minnet av honom lever kvar. Han är den första romen i
kyrkans historia att bli saligförklarad. Han blev skjuten för att ha försvarat en
präst som släpades längst med gatorna i Barbastro in Spanien. Han kallades El Pelé
av alla. Han växte upp under fattiga förhållanden. Hans far övergav hemmet, och Ceferino
kunde inte gå i skolan utan hjälpte till hemma och sålde korgar. Han gifte sig med
Teresa Jiménez Castro men fick inga barn utan adopterade då ett syskonbarn till Teresa.
Ryktet spridde sig om hans önskan att skipa fred mellan folken och hans ärlighet.
Men den händelse med vilken han vann allas hjärtan i Barbastro var när han hjälper
en sjuk man. En välbergad stadsbo svimmade blöende på gatan, sjuk i tbc. Alla flydde
honom skräckslagna över att bli smittade, men Ceferino bar hem honom på sina axlar
utan rädsla. Patientens rika familj tackade honom med en summa pengar, och han startade
en framgångsrik verksamhet.
Han blev notarie, men överger inte sin tjänstvillighet
mot sin nästa som han undsätter fattiga, svältande, frysande under vintern. Alla vill
lyssna på hans hoppfulla ord av kärlek och tro, när han förmedlar sin glädje, trots
att han var analfabet. Alla kallar honom “helgonet” även under hans liv. Han vandrade
gatorna med rosenkransen i handen. I juli 1936 arresterades han 75 år gammal av anarkerna
för att ha försvarat en präst, och sköts kallblodigt medan hans ord ”Leve Kristus
Konungen!” steg mot himlen.