Påven uppmärksammar helgonen Kyrillos och Methodius festdag

(24.05.11) Helgonen Kyrillos och Methodius "främjade en djup andlig förnyelse och lade grunden för ett verkligt främjande av frihet och enhet i det kristna Europa.” Det sade Benedictus XVI på måndagen under en privat audiens med en officiell delegation från Bulgarien och en annan från Makedonien på den liturgiska festdagen i den ortodoxa Kyrkan för Helgonen Kyrillos och Methodius.

Påven påpekade att "helgonen påminner de europeiska folken att deras enhet kommer att bli starkare om den är baserad på deras gemensamma kristna rötter". I själva verket är "kristendomen ett centralt och oumbärligt element i Europas historia” konstaterade påven. "Den kristna tron har format kulturen på den gamla kontinenten och är oskiljbart sammanvävd med dess historia. Kristendomen är så viktig för Europa att dess historia ”inte kan förstås utan att ta hänsyn till de händelser som präglade evangelisationsperioden, och sedan de följande århundradena där kristendomen har spelat en allt mer betydande roll".

”Europas enhet är en källa till stort hopp” sade påven. ”Européerna är kallade att skapa förutsättningarna för en djup sammanhållning och för en effektiv samverkan mellan alla dess folk". Men för att bygga ett nytt Europa på stabil grund "är det nödvändigt att främja äkta värden som är rotade i den universella moraliska lagen, som finns inskriven i varje människas hjärta" underströk Benedictus XVI.

Helgonen Kyrillos and Methodius var två bysantinska grekiska bröder som föddes i Thessaloniki på 800talet. De blev kristna missionärer bland de slaviska folken i Bulgarien, Stormähren och Pannonia. Genom sitt arbete påverkade de den kulturella utvecklingen för samtliga slaviska folk. Därför kallas de "slavernas apostlar". De utformade det glagolitiska alfabetet, som senare blev det Kyrilliska alfabetet, som är fornslaviskans första alfabetet. Efter deras död fortsatte deras elever missionsarbetet bland slaverna. Båda bröderna vördas i den ortodoxa kyrkan som helgon med titeln "likställda med apostlarna". År 1880 införde påve Leo XIII deras festdag i Kyrkans liturgiska kalender. År 1980 förklarade påve Johannes Paulus II dem som skyddshelgon för Europa, tillsammans med den Helige Benedictus av Nursia.