Kardinal Husar har avgått som ledare för den grekisk-katolska kyrkan i Ukraina
(12.02.11) På torsdagen slutade en epok för de östra katolska kyrkorna i gemenskap
med Rom, när den mest kända östra katolska ledaren gick i pension. Vatikanen meddelade
den 10 februari att kardinal Lubomyr Husar, som fyller 78 år senare denna månad, har
avgått som ledare för den grekisk-katolska kyrkan i Ukraina. Kyrkan kommer inom kort
att anordna en biskopssynod som skall utse en efterträdare.
Tekniskt erkände
Vatikanen Kardinal Husar som "Storärkebiskopen av Kiev-Halyč", men världens uppåt
10 miljoner grekiska katoliker i Ukraina och dess invandrargrupper i ändra länder,
har betraktat honom under det senaste årtiondet som sin "patriark".
Han föddes
i Ukraina år 1933, men flydde med sina föräldrar till USA år 1944 under andra världskrigets
fasor och under uppkomsten av den sovjetiska regimen som skulle driva den grekisk-katolska
kyrkan under jorden och fängsla de flesta i dess ledarskap. Han studerade vid Catholic
University, blev en amerikansk medborgare och prästvigdes för den ukrainska katolska
eparkin i USA.
År 1973 gick Lubomyr Husar in i ett kloster i Italien och blev
dess superior. Han vigdes i hemlighet till biskop i april 1977 i Castelgandolfo av
kardinal Josyf Slipy, hans företrädare som ledare för den grekisk-katolska kyrkan
i Ukraina. Episkopatet skulle förbli en hemlighet under de kommande nitton åren, tills
det formellt erkändes av Johannes Paulus II och den grekisk-katolska synoden år 1996.
Under 2001 valdes Lubomyr Husar till ärkebiskop och upphöjdes till kardinal.
Även om ämbetet är för livet, gjorde han det klart under 2009 att han ämnade avgå,
delvis på grund av en sviktande hälsa. Under åren har Kardinal Husar varit den mest
välformulerade och teologiskt engagerade ledaren bland östra katolska prelater. Han
erkändes internationellt för sitt arbete under Johannes Paulus II apostoliska besök
till Ukraina i juli 2001, och bekräftade sitt rykte som pastoralt begåvad och politiskt
sofistikerad. Han är också en varm, leende och något knubbig ärkebiskop, som ibland
framställdes som en österländsk version av påve Johannes XXIII. Under konklaven år
2005 ansåg vissa att Kardinal Husar kunde vara en kandidat att själv bli påve.