Påvens bön till Maria Drottningen "Fred där våldets absurda logik råder"

(23.08.10) En ofta bortglömd högtid en vecka efter det att Marie Himmelsfärd firas den 15 augusti, firar den katolska kyrkan Maria med titeln Drottning. Men eftersom denna dag inföll på en söndag i år, valde påven att fokusera sin reflektion vid gårdagens Angelusbön på Maria himlens och jordens Drottning. Festen har funnits i den liturgiska kalendern sedan 1954, då det var 100-årsminne av dogmen om Marias obefläckade avlelse.

Under reflektionen sa påven att ”vi begrundar Kristi Moder som kröns av sin Son, vilket ansluter henne till hans universella herravälde. Detta finns illustrerat på många mosaiker och målningar.” Men påven sa att i synnerhet finner vi ikonen över Jungfru Maria som drottning, i dagens evangelium, där Jesus säger: ”Då ska sådana som är sist bli först, och sådana som är först bli sist” (Luk 13:30), och påven gav oss på så vis en första bild av att Marie majestätiska höghet inte kännetecknas av det som vi ser i jordiska drottningar. Hon härskar men som ödmjuk tjänarinna.



"Detta är ett typiskt Kristi uttryck”, sa påven, ”som återkommer upprepade gånger av evangelisterna - med liknande formler - eftersom uttrycket tydligt speglar ett centralt tema i Hans profetiska förkunnelse. Jungfru Maria är det perfekta exemplet på denna evangeliska sanning, att Gud störtar härskare från deras troner och upphöjer de ringa (jfr Luk 1:52). Den lilla enkla flickan från Nasaret har blivit världens drottning! Detta är ett av de underverk som avslöjar Guds hjärta. Naturligtvis är Jungfru Marias kunglighet helt förknippat till Kristi herravälde: Han är Herren, som efter den förnedrande döden på korset, upphöjs av Fadern över allt annat i himlen och på jorden och under jorden (se Phil 2:9-11).”



”Enligt nådens plan, får den obefläckade Modern fullt ut delta i sin Sons mysterium: hans inkarnation, hans jordiska liv, först i det dolda i Nasaret och sedan i det messianska mysteriet, hans lidande och död, och slutligen i Uppståndelsens ära och Himmelsfärden. Modern delade inte endast de mänskliga aspekterna av detta mysterium med sin son, men med den helige Ande i henne, även den djupa avsikten, Guds vilja, så att hela hennes liv, fattigt och ödmjukt, lyftes högt, och omvandlades och förhärligades genom att passera ”genom den trånga porten", som Jesus själv uttrycker det (jfr Luk 13,24), sa påven och påminde om dagens evangelium. Ja, Maria är den första som har gått genom porten som Kristus öppnade för att komma in i Guds rike; en port som endast är tillgänglig för de ödmjuka, för dem som litar på Guds Ord och som anstränger sig för att leva enligt det i praktiken.”



”I historien om kristnade städer och folk finns det otaliga vittnesmål om offentlig vördnad, i vissa fall institutionell vördnad för Jungfru Maria. Men idag vill vi särskilt förnya som kyrkans barn, vår hängivenhet till Henne, som Jesus lämnade oss som Moder och Drottning. Vi överlåter till hennes förbön vår dagliga bön för fred, särskilt där våldets absurda logik frodas. Må alla människor övertygas om att i den här världen måste vi hjälpa varandra som bröder för att kunna bygga en kärlekens civilisation. Maria Regina Pacis, ora pro nobis! Maria Fredens drottning, be för oss!”

Efter Angelusbönen hälsade påven på pilgrimerna som samlats på borggården i Castelgandolfo och deras gensvar ekade mellan väggarna. Påven välkomnade en grupp unga ortodoxa kristna från Galileen på engelska, och uppmuntrade dem att söka den trånga porten genom bön, ödmjukhet och att tjäna vår nästa.



På polska påminde påven om dagens evangelium "Jag är vägen, sanningen och livet" (14 Joh, 6), och sa att i Kristus finner vi meningen med vår jordiska vandring, då vi upplever en känsla av förlust, av osäkerhet och den jordiska tillvarons bräcklighet. Slutligen välkomnade påven en grupp pilgrimer tillhörande Kristus Legionärerna från olika länder.