Ortodoxa kristna firade den första mässan på nästan 90 år i Sumelaklostret

(16.08.10) Ortodoxa kristna firade den första mässan på nästan 90 år i ett gammalt kloster som är inbyggt på sidan av ett berg i Turkiet på söndag, efter att regeringen tillät kristna att fira mässan där som en gest till religiösa minoriteter. Minst 1,500 pilgrimer, bland annat från Grekland och Ryssland, reste till det bysantinska klostret Sumela för mässan som leddes av patriarken Bartholomeus I, den andliga ledaren för världens ortodoxa kristna.



Den Islaminriktade regeringen, som utökar friheter som en del av sitt anbud att ansluta sig till den Europeiska unionen, har sagt att tillbedjan och mässor kan äga rum i klostret en gång om året. Det var tidigare förbjudet. Den symboliska händelsen ökade sannolikt också försoningen mellan Turkiet och Grekland, två Nato-allierade som nästan kom i krig tre gånger mellan 1974 och 1996 över den etniskt delade ön Cypern och territoriella rättigheter i Egeiska havet.



Klostret Sumela, som är en spektakulär struktur skuren in i sidan av ett berg, övergavs vid tiden för Turkiets grundade 1923. Den senaste mässan hölls 1922 mitt i konflikten mellan turkar och greker. Klostret som ligger nära det Svarta havet har blivit en stor turist attraktion under de senaste decennierna.



Patriarken, som har sitt huvudsäte i Konstantinopel, var klädd i en vit dräkt med gyllene spets och bar en förgylld biskopsstav. Präster sjöng psalmer och spred rökelse bland de bleknade freskerna. Besökare som inte fick plats i det trånga klostret följde mässan på en gigantisk tv-skärm flera hundra meter under byggnaden.



Patriarken sade att han hoppades att önskan om att få tillbedja inte skulle misstolkas. ”Kulturen att leva tillsammans är ett arv vår civilisation lämnade till för oss. Låt oss göra detta kulturarv levande, och låt oss lära alla, så att vi inte lider längre, och familjer inte förgås," sade Bartolomeus I på turkiska efter mässan. "Sumela klostret har levt som en legend i årtionden bland oss, och vi har tålmodigt väntat på den här dagen."



Trots festkänslan, är historien om ortodoxa kristna och religiösa uttryck i Turkiet en svår historia. Turkiets regering säger att den kommer att öka friheter, men kritiker anser att förändringen går för långsamt i ett land med ett mycket sekulärt system som infördes av nationens grundare Mustafa Kemal Ataturk.



De flesta av Turkiets 72 miljoner invånare är muslimer, men också många av dem känner att deras rättigheter begränsas i lagen. Kvinnor anställda av staten har inte rätt att bära muslimska huvuddukar på arbetsplatsen, och under år 2008 slog författningsdomstolen ner en regeringsstödd ändring som skulle häva förbudet mot att bära huvudduk på universiteten.



Det grekisk-ortodoxa samfundet i Turkiet har minskat till ca 2,000 personer. En av deras viktigaste krav är att återuppta den teologiska Halkiskolan, ett grekisk-ortodoxt seminarium om på Heybeliada ön nära Istanbul.



Skolan blev stängd för nya studenter år 1971 efter en lag satte religiös och militär utbildning under statlig kontroll. Den stängde sina dörrar 1985, när de sista av fem studenter tog deras examen. Västerns ledare, inklusive USA: s president Barack Obama, vill att Turkiet skall öppna teologiskolan igen. Vid ett besök i Grekland i maj, sade Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan att han var optimistisk att det skulle återinvigas i framtiden.



Turkiet har traditionellt sett det Istanbul-baserade patriarkatet som ett hot mot statens enhet delvis på grund av sina band till Grekland, även om förbindelserna mellan de båda länderna förbättras. Patriarkatet härstammar från det bysantinska riket, som kollapsade när de muslimska osmanska turkarna erövrade Konstantinopel - idag Istanbul - år 1453.



I en gest till armeniska kristna, kommer Turkiet också att den 19 september tillåta en mässa i en nyligen renoverad armenisk Kyrka i östra Turkiet. Många internationella experter har bedömt massdödandet av armenier kring tiden för första världskriget som ett folkmord. Turkiet har bestridit anklagelsen.



Vid Sumelaklostret försökte Bartholomeus I att leverera ett budskap om integration av alla religioner. "Vi skulle också vilja ta tillfället i akt att fira ankomsten av den heliga månaden Ramadan”, sade han. "Vi önskar att ni fyller denna meningsfulla månad med frid, tålamod och bön."



I relaterade nyheter har de utdragna rättegångarna rörande det assyriska Mor Gabriel klostrets ägor i Turkiet har tagit en ny vändning, skriver i Sverige det Assyriska riksförbundets språkrör. Enligt uppgifter till Hujada.com har domstol i Turkiet upphävt en för klostret gynnande dom. De utdragna rättegångarna mot Mor Gabriel-klostret, som skjuts upp gång efter annan, har blivit en följetång. Många menar på att det är en uttröttningstaktik som används för att sina den massmediala uppmärksamhet och opinion som frågan väckt internationellt. Det är också en utbredd uppfattning att betydligt starkare aktörer står bakom de byar som officiellt driver försöken att beslagta det anrika klostrets marker. Förhoppningen verkar vara att genom trakasserier få de assyrier som lever kvar i sydöstra Turkiet på flykt från sitt hemområde i Turabdin, Gudstjänarnas berg.