Benedictus XVI:s 14:e apostoliska resa till Malta. Idag fyller påven 83 år

(16.04.10) Vi närmar oss Benedictus XVI:s 14 apostoliska resa – på lördag eftermiddag reser påven till Malta, Europas sydligaste land. Malta ligger lika långt från Siciliens kust som från den afrikanska kontinenten. Det är en resa som är planerad sen ett år tillbaka. Förra året firade den katolska kyrkan 2000–årsminnet av den Helige Aposteln Paulus födelse. Vid slutet av det året uttryckte biskoparna från Malta att ett besök på Malta hade varit uppskattat under det året, eftersom Aposteln Paulus strandade där. Nu föll det sig så väl att man i år firar 1950-årsminnet av Paulus sjönöd på Malta. Det är kanske inte en så firad händelse i övriga världen men på den katolska ön Malta är det en nationell helgdag den dagen, den 10 februari. Varje år äger en ovanlig procession rum till minnet av detta – i processionen deltar hundratals båtar och den äger rum till sjöss.

Om när Paulus strandade på Malta kan man läsa i Apostlagärningarna (och det ska vi göra nu). Resans motto är även det taget ur Apostlagärningarna 27,26: ”Oundvikligen kommer vi att drivas iland på någon ö”. Det är inte första gången en påve besöker Malta, men den Medelhavsö som påven besöker i juni – Cypern – har aldrig blivit besökt av en påve. Johannes Paulus II var på Malta tre gånger: en gång för mellanlandning och en gång under ett längre officiellt besök, i maj 1990, och nu senast 2001 då han saligförklarade inte mindre än tre malteser, de heliga Girogio Preca, Ignazio Falzon, och syster Maria Adeodata Pisani.

Påven anländer till Malta på sena lördagseftermiddagen och efter en välkomsceremoni är dagens enda etapp ett besök i Aposteln Paulus grotta. Gemensamt med Malta, är påven Benedictus XVI mycket fäst vid aposteln Paulus, så fäst att han ägnade två katekescyklar till detta helgon och utlyste ett särskilt år i hans minne. Men bortsett från att vallfärda till den grotta som Paulus levde i under tre månader efter att ha strandat på Malta, präglas påvens besök av stora aktuella frågor. Flyktingfrågan är en av de punkter påven kommer att beröra.

Malta har en hård flyktingpress på sig beroende på sitt läge som första europeiska land en afrikansk flykting som vill ta sig över Medelhavet, stöter på. I apostlagärningarna står det att ”de infödda var ytterst vänliga mot oss”. I Malta arbetar den katolska kyrkan för att bevara den evangeliska uppmaningen om mottagande av främlingar, och att se i den nödlidande en broder att bemöta hjärtligt, samtidigt som man tar itu med de problem som de stora mängderna flyktingar innebär. Även Maltaborna har vid olika perioder befunnit sig i positionen som emigranter, och idag bor det fler malteser utanför Malta än på ön.

Sekulariseringens utmaningar är en annan av de punkter påven kommer beröra i sina tal. I påvens officiella program finns inte något möte med pedofiloffer med, men Benedictus XVI har vid olika tillfällen uttryckt, senast i brevet till katolikerna i Irland, att han gärna möter dem och vid något tillfälle under resan kommer troligen ett möte med ett tiotal offer äga rum, även om programmet är intensivt. Malta är inte besparad på detta tragiska sår i kyrkan, och efter ett möte med några offer på torsdagen sa Vallettas ärkebiskop Msgr. Paul Cremona att offren uttryckt sin önskan att möta påven. Detta möte sker i sådana fall under mycket tillbakadragna omständigheter utan någon som helst mediabevakning.

Under hela sitt besök kommer påven att tala engelska, men tack vare en särskild sekreterare för detta tillfälle, maltesen Msgr. Alfred Xuereb, har påven lärt sig vissa fraser på maltesiska. På söndagförmiddagen firar påven en utomhusmässa på torget Granai i Floriana, en närliggande stad till huvudstaden Valletta. På torget som rymmer cirka 10 000 personer, ligger kyrkan uppkallad efter den Helige Publius, som även han är omnämnd i Apostlagärningarna, som öns främste man, och som han som visade Paulus sin gästfrihet. Den tredje viktiga etappen är mötet med ungdomarna på kajen i Valletta dit påven symboliskt anländer med båt från hamnen i närliggande Kalkara. På denna kaj ryms cirka 12000 personer.

Republiken Malta består utav 6 öar varav tre är bebodda; Malta, Gozo och Cumino. Utav en befolkning på 443000 medborgare är 418000 katoliker. Det är en tätbefolkad ö, vilket är uppenbart när man åker mellan de olika städerna – man kommer aldrig ut på landsbygden, utan de är ihop växta av bebyggelse. Detta är en av anledningarna till att påven under hela sitt besök endast kommer att färdas med papamobil – det öppna specialbyggda fordon från vilket påven har möjlighet att hälsa de troende som kantas längst hans färdväg.

Ön har 9 biskopar, men endast fem utav de är bosatta på Malta. De övriga fyra har diplomatiska uppgifter i kyrkan. I den romerska kurian finns dock inte någon maltes på någon högre post. Ön har 853 präster och 365 kyrkor. Med en gnutta stolthet säger malteserna att de har en kyrka för varje dag på året. På Malta talar man engelska, maltesiska och eftersom den italienska tv:n når Malta har många även via tv lärt sig italienska. Maltesiska är en blandning mellan engelska, italienska och arabiska.

Påven har tre symboliska gåvor med sig till Malta. En votivlampa som han skänker Paulusgrottan; en ros i guld som han skänker Mariasanktuariet Ta Pinu´, på ön Goza, och en mosaik som föreställer en målning av Paulus sjönöd på Malta och som hänger i det Apostoliska Palatset i Rom. Påvens hemresa på söndagkvällen bjuder Air Malta på. Till Malta reser han som alltid med Alitalia. Malteserna som ser fram emot påvens besök med stor iver, har förberett sig under ett år för besöket, och de kommer säkert passa på att fira påven på de två högtider som besöket faller emellan.

Imorgon fredagen den 16 april fyller nämligen påven Benedictus XVI 83 år och på måndag den 19 april firar han 5 år som påve. Den katolska kyrkan och katolikerna över världen uttrycker nu i dagarna sin tacksamhet och sina dubbla gratulationer till sin älskade påve – ”Ja må han leva uti hundrade år”.