Miljön kan inte skyddas om man inte löser människans kulturella, moraliska kris

(18.12.09) Vatikanens delegation framförde på torsdagen sitt bidrag till diskussionen vid konferensen om klimatförändringar i Köpenhamn, genom Msgr. Celestino Migliore som är Vatikanens ständige observatör vid FN. Han frågade sig i början av sitt föredrag varför den politiska viljan är så långsam, och om problemet egentligen handlar om motstridiga nationella intressen. Rör det sig svårigheten om att nu göra om till siffror principen om gemensamt och enskilt ansvar som man har uppnått? Eller kan det vara så att energipolitiken fortfarande är viktigare än miljön? ”Otvivelaktigt finns det lite av allt detta”, sa Msgr. Migliore.



Men ärkebiskopen var hoppfull när han fortsatte med att notera frågans framsteg under konferensen, och hur det blir tydligt att den centrala aspekten samlas i behovet av en ny och djupare syn på ekonomi och dess syften, och en djupgående och omfattande översyn av utveckling, som varit bristande och snedvriden under en alltför lån tid. Detta är i själva verket det som krävs för jordens goda ekologiska balans och i synnerhet, som det brådskande svar på den kulturella och moraliska kris som människan befinner sig i, och vars symptom varit uppenbara länge över hela världen.



Msgr. Migliore uppmanade till realism, förtroende och hopp när vi tar oss an detta nya ansvarsområde som för oss till platser på jorden där behovet är stort, av en djup kulturell förnyelse och av en återupptäckt av de grundläggande värdena som är nödvändiga för att bygga en bättre framtid.

Den moraliska kris som mänskligheten just nu upplever, med de ekonomiska, näringsmässiga, miljömässiga eller sociala - alla djupt sammanlänkade - tvingar oss att omforma vår väg, att införa nya riktlinjer och att finna nya former av engagemang. Dessa kriser innebär därmed ett tillfälle för urskiljning och nytänkande.



Ärkebiskopen varnar för både oro och rädsla, liksom för likgiltighet och cynism, när han uppmanar till ett ansvarsfullt deltagande från alla delar av det mänskliga samhället i sökandet efter ett adekvat svar på den verklighet som klimatförändringarna utgör.



Om vetenskapens diagnos inte är tydlig och har svårt att via information och politik motivera de ansvariga och samordna snabba insatser, så måste mänsklighetens gemensamma inneboende förnuft få råda, sa Msgr. Migliore och uttryckte sin uppskattning över det agerande och de initiativ, som individer, grupper, lokala myndigheter och kommuner redan inlett för att ge form till de två hörnstenarna, i åtgärderna mot klimatförändringen, som är anpassning och begränsning.



”Tekniska lösningar är nödvändiga, men de är inte tillräckliga”, sa han och menade att de klokaste och mest effektiva program fokuserar på information, utbildning, och bildandet av ansvarskänslan hos barn och vuxna mot miljövänliga mönster för utveckling och förvaltning av Skapelsen. ”Dessa nya attityder och beteenden har potential att skapa solidaritet mellan och inom generationer, och skingra alla hämmande känslor av rädsla, apokalyptisk skräck, högdragen kontroll och fientlighet mot mänskligheten, som multipliceras i media och i andra rapporter”.



Msgr. Migliore fortsatte med att påminna om Vatikanens roll - en liten stat, som han sa, men som göra stora ansträngningar för miljöskydd genom att främja och genomföra projekt av energidiversifiering, inriktad på utveckling av förnybar energi, med målet att minska utsläppen av CO2 och dess förbrukning av fossila bränslen.

Dessutom är den Heliga Stolens mål att sprida utbildning i miljöansvar, som också syftar till att skydda de moraliska förutsättningarna för en autentisk humanekologi. Många katolska läroanstalter är engagerade i att främja en sådan modell för utbildning, både i skolorna och på universiteten. Dessutom har biskopskonferenserna, stiften, församlingarna ägnat sig åt opinionsbildning och ekologiskt tänkande sen många år.

Det det handlar om är att arbeta på en ny livsstil, eftersom det nuvarande mönstret för konsumtion och produktion är ohållbart ur social, ekologisk, ekonomisk och även moralisk synvinkel.



Vi måste skydda Skapelsen - mark, vatten och luft - som en gåva och uppgift för alla, men vi måste också framför allt förhindra mänskligheten från att förstöra sig själv. Nedbrytningen av naturen är direkt kopplad till den kultur som formar människans samexistens: när humanekologi respekteras i samhället, kommer miljö-ekologi till fördel. Så som mänskligheten behandlar miljön påverkar hur den behandlar sig själv.



Och ärkebiskopen avslutade med att i en enkel fråga belysa det som påven Benedictus XVI gör tydligt både i sin sociala encyklika ”Caritas in Veritate”, liksom i sitt fredsbudskap som bara publicerades för ett par dagar sedan; att ”hur kan vi hoppas att framtida generationer tar hänsyn till miljön, när våra utbildningssystem och lagar inte hjälper dem att respektera sig själva?

”Det finns ett oupplösligt samband mellan beskyddet av Skapelsen, utbildning ett etiskt förhållningssätt till ekonomi och utveckling. Den Heliga Stolen hoppas att i denna länk kan uppmärksammas alltmer i den fortsatta processen i frågan om klimatförändringar, och med detta synsätt, fortsätter den Heliga Stolen att ge sitt fulla samarbete, avslutade Msgr. Migliore.