Kardinal Taurans budskap till muslimerna vid Ramadams slut. "Låt oss arbeta tillsammans för att övervinna fattigdomen"

(18.09.09) Det påvliga rådet för inter-religiös dialog har enligt traditionen skickat ett budskap till slutet på muslimernas fastemånad Ramadan, som äger rum nu den tjugonde september. Årets tema är ”Kristna och muslimer, tillsammans för att besegra fattigdomen”. Rådets ordförande, kardinal Jean Louis Tauran börjar sitt budskap med orden:

Kära muslimska vänner,
I samband med slutet på månaden Ramadan, önskar jag sända er mina varmaste lyckönskningar om fred och glädje, genom detta budskap, och jag föreslår en gemensam reflexion över ämnet: Kristna och muslimer bör verka för att gemensamt besegra fattigdomen.

Vi bör utan tvekan glädja oss över att under årens lopp har detta budskap från det Påvliga Rådet för inter-religiös dialog inte bara blivit en tradition, utan även något, som man ivrigt väntar på. I många länder utgör det ett tillfälle för vänskapliga möten mellan ett stort antal kristna och muslimer. Det är inte ovanligt, tvärtom, att den ängslan, som är gemensam, kan leda till öppna och förtroendeingivande utbyten. Utgör inte redan dessa element tecken på vänskap oss mellan, som vi bör tacka Gud för?

Kardinal Tauran skriver vidare i sitt budskap att den omsorg, det medlidande, och den hjälp, som mänsklighetens alla bröder och systrar kan erbjuda de som är fattiga, för att återge honom en plats i mänsklighetens samhälle, är ett levande bevis på den Högstes kärlek, därför att det är människan, som han kallar oss till att älska och hjälpa, utan urskillning på grund av tillhörighet.

Vi vet alla att fattigdomen förödmjukar och föder outhärdliga lidanden; dessa har ofta sitt ursprung i isolering, vrede, till och med hat och hämndlystnad. Detta skulle kunna framkalla fientliga handlingar med alla tillgängliga medel, och sedan försöka rättfärdiga dem med religiösa argument, och att bemäktiga sig, i den gudomliga rättvisans namn ,den andres rikedom, och med denna även dennes fred och säkerhet. För att fördriva alla former av extremism och våld, så fodras det att man bekämpar fattigdomen genom att främja den mänskliga utvecklingen i sin helhet, såsom påven Paulus VI definierade det nya namnet för fred.

I den nyligen utkomna encyklikan Caritas in Veritate ”kärlek i sanningen” om människans utvecklingen i kärlek och sanning, vill påven Benedictus XVI belysa han behovet av en ny syn på mänskligheten ,som bevarar människans öppning mot Gud, och som sätter Honom i centrum för allting som finns på denna jord. I sin predikan den första januari i år, i samband med världsdagen för fred, skiljde påven Benedictus XVI mellan två typer av fattigdom; en fattigdom att bekämpa och en fattigdom att ansluta sig till.

Fattigdomen som måste bekämpas, är framför allas ögon; svält, brist på dricksvatten, brist på läkarvård och lämpliga bostäder, bristfälliga utbildningssystem och kultur, analfabetism. Det finns även nya former av fattigdom, såsom till exempel i rika och välutvecklade samhällen, fenomen av marginalisering, relationell, andlig och moralisk fattigdom.

Fattigdomen som man bör välja, är den som uppmanar till att leva ett enkelt och autentiskt liv, som undviker slöseri, respekterar miljön, och hela skapelsens goda. Denna fattigdom är även den som åtminstone under vissa perioder av året, visar sig i måttlighet och fasta. Denna+ fattigdom, som vi väljer, manar oss att gå ut ur oss själva och öppna våra hjärtan.

Såsom troende, bör vi önska ett gemensamt samarbete för att tillsammans söka rättvisa och varaktiga lösningar på fattigdomens lidanden. Det betyder även, när det är möjligt, att reflektera över vår tids allvarliga problem, och gemensamt försöka finna ett svar. Det är nödvändigt, i detta sammanhang, om vi tänker på fattigdomens aspekter, som är förknippade med vårt samhälles globalisering, att vi andligt och moraliskt delar kallelsen att bygga upp en enda mänsklig familj, i vilken alla –individer, folk och länder - reglerar sitt uppförande enligt broderskapets och ansvarets principer.

Genom att uppmärksamt betrakta fattigdomens komplicerade fenomen upptäcker vi att ursprunget till bristen på respekt för människans medfödda värdighet, kallar oss till global solidaritet, till exempel genom att tillämpa en gemensam etisk kod, vars normer inte bara har en konventionell karaktär, utan är rotade i naturlagen, som skrivits av Skaparen i varje mänsklig varelses medvetande.

Det verkar som om man på olika platser i världen passerat från tolerans till möte, på grund av de gemensamma upplevelser och ängslan, som delas av alla. Detta är redan det ett viktigt mål, som uppnåtts. Genom att ställa till allas förfogande den rikedom, som springer fram ur bönen, fastan, och den ene och den andres kärleksgärningar, är det inte då möjligt att med dialogen aktivera de levande krafterna i personerna som är på vandring mot Gud? Den fattige ber oss om råd, och utmanar oss, men framför allt uppmanar han oss att sammanarbeta för den goda sakens skull, nämligen den att övervinna fattigdomen!

God och trevlig Id al Fitr" önskar mons. Jean Louis Tauran, vid det påvliga rådet för interreligiös dialog.