Sann kunskap kommer inte från böckerna utan från inre rening och hjärtats omvändelse, sa Benedictus XVI vid onsdagens audiens

(16.09.09)På audiensen i dag, onsdag, talade påven om Symeon, en munk som insåg vikten av att lyssna till sitt samvete och att följa kärlekens röst. ”Bara den gudomliga kärleken kan öppna hjärtat till vår nästa, sa Påven. Den gör oss känsliga för hans eller hennes behov, den hjälper oss att alla bli bröder och systrar , den lär oss att besvara hat med kärlek och förlåta förolämpningen.”


Påven talade även om vårt behov av en ledning för att nå ner i djupet av vårt inre. ”Och det gäller för alla, sa Påven, för präster, ordensfolk och lekmän och speciellt för de unga, för alla är det ett gott råd att vända sig till en själasörjare som kan följa och leda var och en i kännedomen om sig själv.” Dessa levnadsråd hämtade Påven ur Symeons liv och skrifter och om denne munk och teolog ska vi nu höra i Påvens ord till de engelsktalande deltagarna:


Dagens katekes koncentrerar sig på den Helige Symeon, en munk från Asien som fick namnet ”Den nye teologen”. Han föddes år 940 i Mindre Asien. Som ung kom han till Konstantinopel i tjänst hos kejsaren, där han dock insåg att något saknades i hans tillvaro. Men under hans studier visade man honom ett verk med titeln ”Den andliga lagen” av Munken Mark, något som helt kom att förändra hans liv. Där stod meningen: ”Om du söker andlig bot, tänk då på ditt samvete. Gör allt det som det säger dig och du kommer att finna vad som är rätt för dig.” Från den dagen och framåt blev hans sätt att leva att lyssna till samvetet. Han blev munk och hans liv och skrifter, som efteråt bevarats av en av hans lärjungar, reflekterar Symeons djupa förståelse för den Helige Andens närvaro och handlande i alla döptas tillvaro.


Symeon lär oss att det kristna livet är en intim och personlig gemenskap med Gud. Sann kunskap om Gud kommer inte från böckerna utan från en inre rening genom hjärtats omvändelse. För Symeon var enandet med Kristus ingenting extra utan bara frukten av dopet som alla kristna har gemensamt. Låt oss , inspirerade av Symeons liv alltmer bevaka vårt andliga liv och söka den ledning vi behöver för att växa i Guds kärlek, slutade Påven.


Efteråt följde som vanligt hälsningarna på olika språk och Fader Vår som sjöngs gemensamt varefter Benedictus XVI nedkallade Herrens välsignelse över alla de församlade.