2009-08-17 16:35:10

Marias skyndande steg, ett exempel för oss. Benedictus XVI firar Marie upptagning i himlen


Som varje år firade påven Benedictus XVI helgens högtid, Marie upptagning i himlen, i Castel Gandolfos lilla församlingskyrka San Tommaso da Villanova. Vid det liturgiska kyrkoårets största Maria högtid sa påven att denna fest påminner oss om att vårt fosterland är i himlen, målet för vår pilgrimsfärd på jorden.

Den lilla kyrkan var fylld till bredden – Castel Gandolfos lokalbefolkning är van vid besökare från när och fjärran under augusti månad, och hur den katolska kyrkans universella röst i dessa dagar ekar ut från den lilla staden i bergen strax söder om Rom.

I tider som präglas av att man har bråttom, uppmanade påven under sin predikan att endast skynda i förhållande till Gud. För att förklara detta skynda använde sig påven av den helige Ambrosius som då han kommenterade Marias skynda sa att ”Följden av den Helige Andens nåd är inte dröjsamhet”. Det är någon annan som leder Marias under hennes vandring: hon låter sig ledas endast av Gud, och när hon i hjärtat allt djupare mediterar över sin existens ser hon Faderns frälsningsplan.

”Marie upptagning påminner om hur Marias liv, liksom varje kristens liv, är en vandring i Kristi fotspår”, underströk påven, ”vilken obligatoriskt går via korset, och som har ett tydligt mål: den slutliga segern över synden och döden, och full gemenskap med Gud ".

Benedictus XVI uppmanar alltså de troende att odla denna ”heliga skyndsamhet”, ”medvetna om att Gud alltid är prioritet och att ingenting annat i vår existens ska få oss att känna att vi har bråttom”.

"Livet på jorden – fortsatte påven, och kommenterade passage i Uppenbarelseboken - är en resa i ständig spänningen i kampen mellan draken och kvinnan, mellan gott och ont":

"Detta är mänsklighetens historia: ofta som en resa på ett stormigt hav, sa påven och fortsatte: ”Maria är stjärnan som i mörkret ledsagar oss till sin Son. Hon ger oss hoppet vi behöver, hoppet att vi kan vinna, att Gud har vunnit och att vi genom dopet, ingår i denna seger. Det är detta hopp, detta hopp om Gud i oss, som blir synligt i Marie Upptagning i himlen. "

Under Angelusbönen efter mässan uppmanade påven oss återigen att begrunda Maria, och helgonens kärlek till henne. Den helige kyrkoherden av Ars, Jean Marie Vianney, som vi uppmärksammar särskilt i år tröttnade aldrig på att säga: ”Maria är inte något annat än kärlek och barmhärtighet, hon vill inget annat än att se oss lyckliga. Man måste bara vända sig till henne för att bli hörd”.

"Även dagens mysterium som är så svårt att förstå, visste kyrkoherden av Ars hur han skulle förklara, sa påven. ”Människan är skapad för himlen, Den onde bröt stegen som ledde dit. Vår Herre byggde en ny med sitt lidande. Jungfru Maria står högst upp på stegen och håller hårt med två händer.

Slutligen, påminde påven om den helige kyrkoherdens rekommendation till alla mödrar, att varje morgon lägga sina barn i Marias händer, och anförtro Guds Moder världens präster.

Även igår på söndagen bad påven Angelusbönen med tusentals samlade troende i Castel Gandolfo. ”Gud ber var och en av oss att ta emot honom”, sa påven och uppmanade slutligen alla att öppna sina hjärtan för de mest behövande.

Från sin balkong reflekterade påven över hur det som hände Maria, gäller även oss. ”Det gäller varje man och varje kvinna, för Gud ber var och en av oss att ta emot honom, att ställa våra hjärtan och våra kroppar till förfogande, våra liv, för att han kan bo i världen.

Gud ber oss att förena oss med honom i eukaristins sakrament, för att tillsammans forma kyrkan Hans Kropp i historien. Och om vi säger ja, liksom Maria, blir även vi, beroende på vårt ”ja” till, en del i detta utbyte. Vi blir upptagna i hans gudomlighet, han som antog vår mänsklighet. Eukaristin är vägen, redskapet för denna ömsesidiga förvandling, som alltid har Gud som mål och främsta aktör. Han är huvudet, vi är kroppen, Han är vinrankan och vi är grenarna.

Det eviga livet börjar här nere, sa påven. Det är ett kärlekens, hoppets och trons mysterium. Som man firar i liturgin, särskilt i eukaristin, men som visar sig in den broderliga gemenskapen med sin nästa.








All the contents on this site are copyrighted ©.