Vatikanradion sörjer Fader Borgomeo

(06.07.09) Vatikanradion har drabbats av en djup sorg, Fader Borgomeo, vår tidigare radiochef, i tjänst fram till år 2005, avled i torsdags. Med orden ”Ett generöst och kompetent arbete i de sociala komunikationernas tjänst” påminde Påven Benedictus XVI i sitt telegram om den trogna tjänst som Fader Borgomeo under många år givit Heliga Stolen.

Begravningen förrättades av Kardinal Tucci, även han hör till radions stora familj, i kyrkan Santo Spirito in Sassia, en vacker kyrka som ligger just mitt emot grindarna till Jesuiternas högkvarter här nära Peterskyrkan. Många hade kommit för att ge Fader Borgomeo en sista hälsning, bland dem först och främst Jesuitordens egna bröder , representanter från ”Civilta´ Cattolica , journalisterna från Vatikanradions alla olika sektioner samt vänner från den katolska journalistvärlden, från press och radio.

” Man kan inte med få ord sammanfatta så många år av troget tjänande i entusiasm och intelligent arbete med klar vision för missionen i den Helige Faderns tjänst för kyrkan.” De orden kom från Fader Lombardi, hans efterföljare och vår nuvarande radiochef som fortsatte: Hans personlighet var rik på hjärtlighet och fascinerande. Den som haft möjligheten att samarbeta med honom på nära håll bevarar ett mycket positivt minne. Fader Lombardi har under ett tiotal år varit Fader Borgomeos högra hand i ledningen av Vatikanradion.

Etapperna av Fader Borgomeos 76 –åriga liv uppvisar 60 år inom Jesuitorden och 35 år på Vatikanradion. Fader Lombardi påminde här om vad en fransk journalist skrev i ”La Croix” den gången när Fader Borgomeo fick mottaga den franska hederslegionens stora utmärkelse : ”Denne 61-årige napolitanare, så varm och öppen, filosof, filolog och teolog, poliglott ( han talar fyra språk) är alltid uppmärksam och lyssnar till sina lyssnare. Som Vatikanradions chef är han uppskattad för sin långsynthet och sitt varma leende i tjänsten.”

Fader Borgomeo har ägnat stora insatser åt Vatikanradions utbredning och med det för den internationella kyrkan i världen. Hans öppna sinnelag och hjärtlighet har skapat djup vänskap och han har följts av sympati och respekt genom sin personlighet, något som även tillägnats Heliga stolen och kyrkan . Hans kapacitet och yrkesskicklighet var välkända i den italienska journalistvärlden och in i det sista var han kyrklig rådgivare i italienska pressens Katolska Union.

Hans religiösa sinnelag var alltid vaksamt i honom under hela hans liv. Entusiasmen med vilken han engagerade sig för att radion på bästa sätt skulle täcka informationen runt Påveresorna var levande och uppriktig.

Fader Lombardi vittnade även om en annan egenskap hos Fader Borgomeo: ”När vi befann oss tillsammans och stod inför beslut eller tankar från våra överordnade som vi inte helt var beredda att acceptera, stod Pasquale alltid färdig före mig att göra slut på diskussionerna och med lydnad acceptera det som kanske kostade en uppoffring.

Rättsfallen beträffande Vatikanradions sändningar under de senaste åren har säkert utgjort en källa till bitterhet för honom. Han visste att han alltid handlat med ansvar under alla aspekter, inte bara de tekniska utan även de juridiska och de som gäller mijön. Men detta hör tyvärr till livets sidor, det är ett pris som ibland måste betalas av den som bär stort ansvar.

Fader Lombardi påminde även om Fader Borgomeos ord då han lämnade Vatikanrdion för att gå i pension: ”Vid avskedets stund är det som dominerar inom mig en känsla av förvåning , före känslan av tacksamhet. Förvåning och tacksamhet för den stora gåva som jag fått med att tjäna kyrkan och dess högsta Herde i svåra tider för mänsklighetens historia och fått se hur Påvens radio, evangeliseringens underbara instrumet, dag efter dag , i mognad, motiverad och med yrkesskicklighet bara vuxit.

Parafrasando aposteln Johannes slutade Fader Lombardi med en fråga: ”Om du inte lyssnar eller talar med den broder som du ser , hur kan du då lyssna till eller tala med Gud som du inte ser?

Nu efter ett liv fyllt av insatser ägnade åt kommunikationerna tror vi att Pasquale står inför Gud, lyssnar och talar med honom , ansikte mot ansikte.

Påven har i ett telegram uttryckt sitt deltagande till Fader Borgomeos familj och till Jesuitorden och dess general i vilket han påminner om Fader Borgomeos generösa och kompetenta tjänande och anförtror hans själ till den Heliga Jungfrun med den trösterika, apostoliska välsignelsen till anhöriga och medbröder. Må han vila i frid.!